Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenien - Armeniska kyrkan - Armentières - Armera - Armerad betong - Armeria - Armering - Armfelt, 1. Karl Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Arme’nien—Armfelt.
380
Arme’nien. Socialistisk sovjetrepublik
i Transkaukasien vid Svarta havet.
Ytinnehåll: 39 000 kvkm (ung. 5 ggr
Värmlands yta). Landets viktigaste
naturprodukter äro bomull, vindruvor, frukt och
salt. Ett stort antal elektriska
kraftstationer ha anlagts. Järnv. Tiflis—Kars går
genom A. Befolkningen utgöres av armenier,
en gren av indoeuropéerna (86 °/o), tartarer
och turkar m. fl. (10 %), ryssar (2^2 °/o)
m. fl. Av denna äro 66 % kristna, 31 %
muhammedaner, och resten tillhör andra
religioner. 877 000 inv. (1926). — A:s älsta
historia är höljd i dunkel. I assyriska
inskrifter omtalas en del riken i A., av vilka
det mäktigaste hade en storhetstid på
800-och 700-talen f. Kr. A. erövrades sedan av
perserna, men omkr. 190 f. Kr. bildades
två riken, Stora och Lilla A. Det förra
kom delvis under romarnas, delvis under
persernas och arabernas välde, vilka senare
även erövrade Lilla A. Detta blev
självständigt omkr. 1100 e. Kr. men erövrades
1375 av muhammedanerna. Både Stora och
Lilla A. kommo i början av 1500-talet
under turkarna, men lyckades bibehålla sin
nationellt kristna egenart. Förföljelser av
och blodbad på den kristna befolkningen i
A. känneteckna det turkiska herraväldet,
tills på 1800-talet stormakterna började
ingripa, och »den armeniska frågan» blev
brännande. Blodbad och våldsdåd fortsatte
även under världskriget, vilka anses ha
åsyftat en förintelse av den armeniska
nationen. Sedan ett försök 1917 att upprätta
en självständig transkaukasisk republik,
best, av A., Aserbeidsjan och Georgien,
misslyckats, bildades 1918 en armenisk
republik, som erkändes av stormakterna 1920.
S. å. erövrades A. av de ryska
bolsjeviker-na och blev en bolsjevistisk
sovjet-repu-blik, som sedan 1922 är en del av
Trans-kaukasiska socialistiska sovjetrepubliken i
S. S. S. R. — Huvudstad: E r i v a n.
Armeniska kyrkan. Armeniernas
kyrkliga organisation, en självständig kat.
kyrka. Sedan kristendomen vid 200-talets
början vunnit insteg i Armenien lade
Gregorius Illuminator, Armeniens apostel,
omkr. 100 år senare grunden till den a. k.,
den första kristna statskyrkan i historien.
Dess kristendom är monofysitisk, dess
författning och kult lik den grek.-katolskas.
Armentières [armantiä’r]. Fabriksstad i
n. Frankrike (dep. Nord), under
världskriget till stor del förstörd och skådeplats för
häftiga strider mellan tyskarna och deras
motståndare, i synnerhet engelsmännen.
21 000 inv. (1926).
Arme’ra (lat. arma’re). Bet. beväpna,
utrusta.
Arme’rad betong. Se Betong!
Arme’ria. Se Statice!
Arme’ring (lat. arma’re = utrusta).
Ordet brukas i fysiken för att beteckna ett
sätt att hindra magneter fr. att
avmagne-tiseras genom att man förbinder polerna
med ett mjukt järnstycke, som då blir
magnetiskt och skyddar polerna.
Armfelt. Sv. och finl. adlig ätt fr. 1648,
friherrlig 1731. 1. Karl Gustav A., f.
1666, d. 1736. General, härförare i det
stora nordiska kriget under Karl XII. Efter
A:s misslyckade fälttåg mot Trondheim
1718 omkommo över 2 000 av de s. k. »Arm-
G. M. ARMFELT.
Målning av A. Wertmüller, 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
