- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / I. A-Bankkonto /
445-446

(1931-1933) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

445

A’tlas—Atlas-bergen.

446

betydande av A:s havsströmmar. Kalla
strömmar: östgrönländska strömmen,
La-brador-strömmen utanför Canadas kust,
Kanariska och Benguela-strömmarna
utanför Sahara och Syd-Afrikas v. kust,
Falk-lands-strömmen utmed Syd-Amerikas s.
kust och Kap Horn-strömmen mellan
Syd-Amerikas och Afrikas sydspetsar.

Sjöfart. A. var till största delen ett
okänt hav intill 1492, då Columbus genom
upptäckten av Amerika grundläde
erövringen av A. som samfärdselväg. Men redan
5 århundraden före Columbus överseglades
A. i n. av nordbor, där Shetlands-öarna,
Fär-öarna, Island och Grönland bilda ett
slags brygga mellan n. Europa och
Nord-Amerika. Efter 1492 ha v. Europas stater
kämpat om herraväldet på A., varvid
England utgått som segrare, men detta land
har i våra dagar fått en mäktig
medtävlare i U. S. A. A:s viktigaste trafikväg går
också från Engelska kanalen till New
York. Ung. hälften av jordens oceantrafik
går denna väg. Även jordens näst
viktigaste trafikväg, den genom Sueskanalen,
begagnar sig, vad större delen av Europa
beträffar, av Atlanten. Alla de
skandinaviska länderna ha egna Atlantlinjer. Litt.:
A. Wegener: Kontinenternas och
oceanernas uppkomst (1926).

A’tlas. 1. I grek, mytologi en titan, som
till straff för sitt trots mot gudarna måste
bära himlavalvet på sina skuldror. 2.
Vanlig benämning å större kartbok 1. bildverk
efter en samling kartor på 1500-talet, å
vars titelblad titanen A. var avbildad,
bärande himmelsgloben. 3. Första (översta)
halskotan hos ryggradsdjuren. 4. En av de
ljusstarkaste stjärnorna i Plejaderna. •—
Jfr Atlasbergen!

Atlas (arab, atlas = glatt, utan hår).
Ett slags tyg med glansig rätsida antingen
av silke eller av halvsiden eller av mindre
dyrbara ämnen ss. linne, bomull 1. ylle.

Atlas-bergen 1. Atlas. Bergskedja i n.
v. Afrika, som fått sitt namn efter
titanen Atlas, vilken enl. sagan var konung i
n. v. Afrika. Dess längd är omkr. 2 300

ATLAS

Antik staty (Neapel).

km, dess bredd växlar och är i medeltal
omkr. 200 km. A. äro unga veckberg fr.
tertiärtiden, som fordom hängt tillsamman med
Spaniens och Italiens berg över
Gibraltar-sund och Sicilien. A:sö. hälft, Algeriska A.,
består av en nordlig fjällkedja, Tell-A.,
och en sydlig, Sahara-A. Mellan dessa
utbreder sig en platå, den Algeriska mesetan.
Vida högre är A:s v. hälft, Marokkanska A.
Här fortsättes Tell-A. av Mellan-A. och
Sahara-A. av Stora Atlas, det högsta
partiet, med toppar upp till 4 225 m. S. om
Stora Atlas sträcker sig Anti-Atlas. — Om
klimat, växt- och djurvärld m. m. se
Afrika, Algeriet, Marokko,
Tunis!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:43:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free