Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Attrapp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Attra’pp—Auburn.
458
attraktionen eller
gravitationen verkar mellan alla kroppar enligt
Newtons gravitationslag. 2. Kohesionen
och adhesionen verka mellan varandra
närliggande molekyler och kallas därför
med ett gemensamt namn ofta
molekylar-attraktion. 3. Den kemiska
attraktionen eller affiniteten verkar
mellan varandra närliggande atomer men är i
högsta grad beroende av dessas natur. 4.
Den elektrostatiska
attraktionen verkar mellan positivt och negativt
elektriska kroppar. 5. Den e 1 e k t r
o-dynamiska attraktionen verkar
under vissa förutsättningar mellan
elektriska strömmar och kan antingen bestå av
magnetisk attraktion, som verkar
under vissa förutsättningar mellan
magnetiska kroppar eller en
elektromagnetisk attraktion, som verkar under
vissa förutsättningar mellan magneter och
elektriska strömmar. — I fig. bet.
användes attraktion även om något, som verkar
tilldragande, t. ex. en sevärdhet eller ett
nöje, som lockar folk.
Attra’pp (fransk, attrape = snara,
skälmstycke). Ett fodral el. dyl., som
föreställer ett visst föremål och som begagnas
i st. f. detta (t. ex. att skylta med) el. är
avsett att skämtsamt vilseleda ifråga om
sitt innehåll (t. ex. en tändsticksask i form
av en bok). — A 11 r a p p e’r a, träffa,
uppsnappa, träffsäkert uppfatta.
Attribu’t (lat. attribu’ere = tillägga). I
allm. en egenskap hos ngn 1. ngt. 1. En
filosofisk term bet. ett tings väsentliga
egenskaper till skillnad fr. dess
oväsentliga och tillfälliga (i synnerhet hos
Spinoza). Jfr Accidens! 2. I
språkläran varje omedelbar bestämning till
ett subst. 1. en substantivering. A.
indelas i 1) adjekti v-a. (ex.:
vackert väder), 2) substanti v-a. (ex.:
staden Stockholm), 3) genitiv-a. (ex.:
husets herre) ,4) preposition s-a. (ex.:
herrn i huset), 5) a d v e r b-a. (ex.: dagen
före), 6) infiniti v-a. (ex.: konsten att
segla). 3. Inom konsten ett föremål, som
brukar avbildas såsom hörande till en
ge
stalt och ofta betecknande en symbol (ex.:
Herakles med attributen klubban och
lejonhuden, rättvisans gudinna med attributen
vågen och svärdet o. d.). Jfr Epitet!
A’ttundaland. Ett av de s. k. folkland,
vari landskapet Uppland var delat under
forntiden, motsv. ung. den del av
Stockholms län, som nu ligger i Uppland.
Namnet syftar på områdets indelning i åtta
hundaren. Jfr Folklanden!
Atwoods fallmaskin [æ’touds —]. En
apparat, avsedd att utröna lagarna för
kroppars fall, så benämnd efter den eng.
fysikern G. Atwood (f. 1745, d. 1807).
Au. Kem. tecken för guld (lat. a’urum).
Aubade [åba’d] (fransk, aube =
morgon-rodnad). Bet. morgonsång. Den sång som
trubaduren i soluppgången sjöng utanför
den tillbeddas fönster. Jfr Serenad!
Aube [åb]. 1. Biflod till Seine (n. ö.
Frankrike) med källor på Langres-platån.
Längd: 248 km. 2. Dep. i n. ö. Frankrike.
Auber [åbä’r], Daniel Frangois
Esprit, f. 1782, d. 1871. Fransk
operakompositör, under en stor del av
1800-talet det ledande namnet inom franskt
musikliv. I Sverige är A. främst känd genom
Fra Diavolo (1830, Sthlm 1833) och Den
stumma från Portici (1828, Sthlm 1836).
Led. av Mus. ak.
Aubert [åbä’r], Andreas, f. 1851, d.
1913. Norsk konsthistoriker, mest känd som
förkämpe för 1880-talets realism.
Aubervilliers [åbervilje’]. Fabriksstad
och förstad till Paris (dep. Seine). 48 000
inv. (1926).
d’Aubigné [dåbinje’], Théodore
A g r i p p a, f. 1552, d. 1630. Fransk förf.,
historiker och krigare, typisk för de
stridbara franska hugenotterna. Hans
märkligaste verk är Les Tragiques, skildringar ur
samtidens oroliga liv av kärv, biblisk
stämning och bitande satir.
Auburn [å’bon]. 1. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (New York), med ett bekant
fängelse med omkr. 1 000 fångar, inrättat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
