Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pelagiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4985
Pela’giska öarna—Pellerin.
4986
Pela’giska öarna. It. ögrupp i
Medelhavet, s. v. om Malta. Mest bekant av de
P. är L a m p e du s a.
Pela’gius, d. efter. 418. Brittisk munk,
som sedan 400 verkade i Rom. Gentemot
Augustinus hävdade P. människans
sedliga frihet både till gott och ont. Hans
åsikt, p e 1 a g i a n i’s m e n, utformades
till ett system av Julianus av Eclanum,
som bl. a. förnekade läran om arvsynden.
Pelagianismen förkastades på kyrkomötet
i Efesus 431. Under 400-talet uppstod i
Gallien en förmedlande riktning, s e’m
i-pelagianismen (lat. se’mi = halv),
enl. vilken den gudomliga nåden och
människans fria vilja samverka till
människans frälsning. På kyrkomötet i Orange
529 hävdades i anslutning till Augustinus,
att frälsningen är ett Guds verk, men den
kat. kyrkan har dock i stort en
semipela-giansk uppfattning.
Pelargo’nium. Växtsläkte (fam.
Gera-nia’ce<£) omfattande c:a 230,
huvudsakligen sydafrikanska, arter. De äro fleråriga
örter el. buskar. Flera arter och hybrider
odlas som prydnadsväxter på grund av de
vackra blommorna. Av P. ro’seum erhålles
äkta geraniumolja, som användes i
parfymindustrien.
Pelarhelgon. Namn på eremiter, som
plägade tillbringa en längre el. kortare tid
på toppen av en pelare. De förekommo i
Österlandet företrädesvis på 600-talet.
Pelarkaktus. Namn på en del
pelarfor-miga Ce’reus-3Liter.
Pelarne. Socken i Kalmar .län (Sevede
härad). 533 inv. (1932).
Pelarordning. Detsamma som
kolonnordning. Se Kolonn!
Pela’sger (grek. pelasgo’i). Namn på
Greklands urinnevånare före de egentl.
hellenernas invandring.
Péle-méle [päl-mäl] (fransk, pelle =
skyffel och méler = blanda). Bet. huller om
buller, virrvarr.
Pe’levs. I grek, mytologi en sagohjälte,
som med sin maka, havsgudinnan Tetis,
hade sonen Akillevs.
PELIKAN.
Fotografi.
Pelika’ner (Peleca’nid(e). En fam.
simmande fåglar (ordn. Ciconiifo’rmes) med
årfötter samt lång och bred näbb, vars
undre del bär en stor, naken, tänjbar
hud-säck. Vingar och hals äro långa, benen
korta. Ett tiotal arter finnas, alla
tillhörande släktet Peleca’nus. Vita p.
(Pele-ca’nus onocro’talus) förekommer i Afrika,
Asien och s. ö. Europa; den har någon
gång anträffats i Sverige.
Pe’lion (nuv. Plessidi). Bergskedja i ö.
Grekland, n. om Voloviken, 1 618 m. ö. h.,
som genom en del lägre höjder i n. v.
sammanhänger med O s s a (nuv.
Kissa-vos). Enl. grek, mytologi sökte giganterna
i sin strid mot gudarna nå himmelen
genom att stapla Pelion på Ossa.
Pe’ljekajse nationalpark. Genom lag
skyddat område i Arjeplogs socken,
Norrbottens län, avseende att ge exempel
på orörd löväng i fjällområdet.
Pella’gra (lat. pe’llis = hud och a’gra
= jakt, angrepp). Hudsjukdom, som
förekommer bl. den fattigare befolkningen i
n. Amerika och Italien och synes bero på
vitaminbrist, förorsakad av ensidig
majsnäring.
Pellerin [pelorä’n], Edmond A u g u
s-t e, f. 1853, d. 1929. Fransk industriman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
