Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pf. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5033
Pf.—Phase’olus.
5034
äro vanliga i barrskog. Allmännast äro P.
ono’tica (Har öra), som är rostgul—röd,
och P. repa’nda, som är vitaktig utanpå
och röd inuti.
Pf. Förk. för piu fo’rte. Se Piu!
Pfalz. Bet. egentl. kunglig domän.
Område i s. v. Tyskland, över vilket
pfalzgre-ven vid Rhen fordom härskade. Det består
av Ober- el. Bayerska Pfalz och
U n t e r- el. R h e n p f a 1 z. De forna
pfal-ziska länderna äro numera delade mellan
Baden, Bayern, Hessen och Preussen.
Pfalzgreve. I det tysk.-rom. riket en
hovämbetsman, som var konungens
medhjälpare i hans domarverksamhet; från Otto
den stores tid (900-t.) en kgl. ämbetsman
i hertigdömena. P. förvandlades så
småningom till riksfurste, och ämbetet
upphörde vid det tysk-rom. rikets upplösning.
Pfalziska ätten. Sv. konungaätt, vars
stamfader var Johan Kasimir av Pfalz,
förmäld med Gustav II Adolfs syster
Katarina. Konungar av den P. ä. voro Karl
X Gustav, Karl XI och Karl XII. Med
Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster, utdog
ätten 1741.
Pfannenstill, Göran Magnus, f.
1858. Teolog, förste teologie prof, och
domprost i Lund 1912—23.
Pfe’ffer, Wilhelm,’f. 1845, d. 1920.
Tysk växtfysiolog, prof, i Leipzig. P., som
är en av den moderna
växtfysiolo-giens grundare, har utfört banbrytande
undersökningar på de flesta av dess
områden. Bl. a. utgav han en
sammanfattande handbok: Pflanzenphysiologie i två
band (2 uppl. 1897—1904). Led. av Vet.
ak.
Pfeiffer [pfa’j-], Richard
Friedrich Johan n, f. 1858. Tysk
bakterio-log, prof, i hygien i Königsberg och
Bres-lau. P. har gjort flera viktiga upptäckter
inom immunitetsläran. Led. av Vet. ak.
Pfe’nnig. Tyskt skiljemynt = Vioo mark
= 0,89 öre,
PfFtzner, Hans, f. 1869. Tysk
tonsät
tare och musikskriftställare, som i sin
kompositionsstil närmast ansluter till
tyska romantiken och Wagner. Till P: s
huvudverk höra den musikaliska legenden
Palestrina (1915) och den romantiska
kantaten Von deutscher Seele (1921). Led. av
Mus. ak.
Pflugk-Ha’rttung [pflok-], Julius
v o n, f. 1848, d. 1919. Tysk historiker, prof,
i Basel, som bl. a. redigerade en omfattande
Weltgeschichte (sv. bearbetning utg. av H.
Hildebrand och H. Hjärne, 6 bd 1912—21).
Pforzheim [pfå’rrtshajm]. Industristad
i s. v. Tyskland i Baden, vid en biflod till
Neckar, Tysklands förnämsta
bijouteristad. 79 000 inv. (1925).
Ph el. PH. Se
Vätejonkoncentration!
Pha’edra, Phaidra, P h é d r e. Se
F a i d r a!
Pha’eton. Se F a e t o n!
Pha’laris. Grässläkte med ett tiotal
arter, av vilka de viktigaste äro P.
cana-rie’nsis (K a n a r i e g r ä s) och P.
arun-dina’cea (även kallad Baldinge’ra el.
Digra’phis arundina’cea) (R ö r f 1 e n).
Båda odlas ofta, den förra för fröna
(»ka-nariefrö», vilka användas som föda åt
burfåglar), den senare som prydnadsgräs,
särskilt en form med vitrandiga blad
(»bandgräs»). Huvudformen finnes även
vild i Sverige.
Phalén, Adolf Krister, f. 1884, d.
1931. Filosof, professor i teoretisk filosofi
i Uppsala 1916—31. P., vars skrifter
förnämligast behandla kunskapsteoretiska och
logiska problem, representerar en modern
kriticism.
Pha’llus. 1. Se Stinksvamp! 2. Se
Fallos!
Pharyngi’tis. Detsamma som f
a-r y n g i t.
Phase’olus. Växtsläkte (fam.
Legumi-no’sce), omfattande omkr. 150 tropiska
och subtropiska arter, av vilka en del äro
viktiga, även hos oss odlade kulturväxter
(Bönor). Viktigast äro P. vulga’ris med
var. na’nus (K r y p b ö n a) och commu’nis
(Störböna). Baljorna av de flesta
for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
