Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phœnix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5037
Phoenix—Pia’no.
5038
Phoenix [fi’niks]. Huvudstad i staten
Arizona i s. v. U. S. A. på en stor,
konstbe-vattnad och fruktbar slätt. 48 000 inv.
(1930).
Phoenix. Se Dadelpalm!
Phosphoros. Se Fosforism!
Phragmén, Lars Edvard, f. 1863.
Matematiker och försäkringsman, prof, vid
Stockholms högskola 1892—1904, förf, till
flera vetenskapliga arbeten inom
funk-tionsteorien samt ivrig förkämpe för den
proportionella valmetoden. Led. av Vet. ak.
Phragmi’tes. Grässläkte med en viktig,
över hela jorden förekommande art, P.
commu’nis (Vass el. Blad vass). Den
är det högsta av alla i Sverige
förekommande gräs. Stråna (»rören») användas
allmänt som underlag till murbruk.
Phryne. Se F r y n e!
Phycomyce’tes. Se A 1 g s v am par!
Phylloca’ctus. Växtsläkte (fam.
Cacta’-cece) med bladliknande grenar, försedda
med tydlig mittnerv. Blommorna äro stora
och vackra. Flera arter odlas som
krukväxter.
Phyllo’doce. Se Lappljung!
Phyllo’xera. Se V i n 1 u s!
Phy’salis. Växtsläkte (fam. Solana’cece).
Den viktigaste arten är P. Alkeke’ngi
(Lyktblomma el. Judekörs), vars
blomfoder efter blomningen blåsas upp och
omge frukten samt anta en intensivt
gul-röd färg. De användas därför som
prydnadsblommor om vintern
(»evighetsblommor»).
Phyte’lephas. Palmsläkte, vars viktigaste
art är den sydamer. P. macroca’rpa
(E1-fenbenspalm). Dennas frön
exporteras under namn av elfenbensnötter
el. brasilianska stennötter i
stor mängd till Europa och användas till
knappar o. dyl,
Phytola’cca. Växtsläkte (fam.
Phyto-lacca’cece) med c:a 25 tropiska och
subtropiska arter. Den nordamer. P. deca’ndra
(Kermesbär; jfr d. o.!) odlas ofta i
Europa.
Phyto’phthora. Se Potatissjukal
Pi ( Bokstav i grek, alfabetet, som
inom matematiken användes som beteckning
för förhållandet mellan en cirkels omkrets
och dess diameter. är ett transcendent
tal och kan alltså ej exakt uttryckas med
siffror. Det oftast använda närmevärdet är
3,14. Redan på 1600-talet beräknades
(av Ludolf van Ceulen) med 35 decimaler
(3,1415926536 o. s. v.), numera känner man
500 decimaler och kan, teoretiskt taget,
beräkna hur många som helst enligt många
olika metoder. Jfr Cirkel!
Piacenza [-tje’ntsa]. 1. Prov, i n. Italien.
2. Stad i P. 1, med berömt stadshus fr.
1200-talet. 62 000 inv. (1928).
Pi’a deside’ria (lat.). Bet. fromma
önskningar. Titel på en skrift av Ph. J. Spener,
utgiven 1675.
Pi’a fra’us (lat.). Bet. fromt, välment
bedrägeri, urspr. citat fr. Ovidius.
Pi’a ma’ter (lat.). Bet. den fromma
modern. Namn på den mjuka hinna, som
närmast omsluter hjärnan och ryggmärgen.
Jfr Dura mater!
Piani’no. Se Piano!
Pia’no (it.). Bet. svagt. 1. Musikterm
(förk. p) för svag tonstyrka. — P i a n
i’s-simo (förk. pp), mycket svagt. — P.
piani’ssimo (förk. p p p), svagast
möjligt. — M e z z o p i a’n o (förk. mp),
tämligen svagt. 2. P., p i a n o f o’r te el. f
örte p i a n o. Klaverinstrument, där tonen
frambringas genom slag av skinn- el.
filt-klädda hammare, vilka sättas i rörelse
genom tangenternas tryck på en
mellanliggande stödjepelare. Tonens styrka och
färgklang regleras av pedaler. Det första p.
konstruerades i början av 1700-talet, och
vid 1800-talets början hade p. helt trängt
igenom. P. byggas i olika former, som
erhållit olika namn. T a f f e 1 n har vågrätt
löpande strängar och rektangulär form.
Flygeln har vågrätt löpande strängar
och trekantig form. P i a n i’n o t har
vertikalt löpande strängar och är i följd härav
upprättstående. De bägge senare ha
dessutom för varje ton flera strängar samt
minst två pedaler. Bl. nutida p.-fabrikat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
