Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilsudski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5051
Pinakro’m—PingvPner.
5052
land betydde p. urspr. en åt gudarna helgad
bildsamling, senare ett med konstverk
rikligt smyckat förrum. Moderna p. finnas på
flera platser i Europa; mest bekanta äro
Gamla och Nya p. i Munchen.
Pinakro’m (grek. pi’nax = tavla, kro’ma
= färg). Rött förgämne av komplicerad
sammansättning, vilket har användning
som fotografisk sensibilisator.
Pina’r del Rio. Stad på v. Cuba, centrum
i ett tobaksindustriområde, med stor
to-baksexport. 50 000 inv. (1928).
Pincené [pängsne’] (fransk.). Bet. egentl.
»näsklämmare»; glasögon med
fjäderanordning för fastklämning på näsryggen i
st. f. skalm ar.
Pince’ring (fransk, pincer = nypa).
Under sommaren utförd avnypning av nya
skott å fruktträd i avsikt att främja
utvecklingen av fruktsporrar å skottets nedre
del.
Pince’tt (fransk, pincer = knipa, nypa).
Litet tångliknande instrument, som
användes för att fasthålla små föremål vid
undersökning el. dyl.
PPndaros, f. omkr. 522 f. Kr., d. omkr.
442 f. Kr. Den grek, antikens främste
skald på korlyrikens område och en av
världslitteraturens störste lyriker. Bl. P:s
ännu bevarade dikter märkas hans oden,
sånger till ära för segrarna i de nationella
tävlingsspelen. Hans diktning utmärkes av
djup religiositet, rik fantasi och ett
glansfullt bildspråk.
PPnden. Sv. form av grek. P i n d o s. P.
användes bildligt som beteckning för
skaldekonstens hemvist.
PPndos. System av bergskedjor i n.
Grekland med toppar över 2 500 m. ö. h. I
forntiden var P. helgat åt Apollon och
sånggudinnorna.
Pine Barrens [pajn b8e’rrons].
Låglands-sträckor vid Atlanten i s. ö. och s. U. S. A.,
sandiga och bevuxna med barrskogar.
Pine’n. En av de viktigaste
terpener-n a. P. utgör bl. a. huvudbeståndsdelen i
vanlig terpentin.
Pinero [pinä’orå el. pini’orå], sir A
r-thur Win g, f. 1855. Eng. skådespelare
och dramatiker, vars rika produktion står
under inflytande av Ibsen.
Ping-pong. Bordstennis. Namnet lär vara
en härmning av det ljud, som uppkommer,
då celluloidbollen träffar miniatyrracketen.
Pingst (grek, pentekoste’ = den
femtionde). Högtid, som firas femtio dagar
efter påsk till minne av Andens
utgjutande (Apg. 2 kap.). Urspr. var p. en judisk
skördefest, som firades sju veckor efter
påsk.
Pingstlilja. Sv. namn på Narci’ssus
poe’-ticus.
Pingströrelsen. En från Kalifornien i
Nord-Amerika härstammande religiös
rörelse med starkt extatisk karaktär. Den
strävar efter att i likhet med de första kristna
i N. T. undfå sådana andliga gåvor som
tungomålstalande och helbrägdagörelse
genom tro. P. började 1906 och överfördes
till Norge genom metodistpastorn T.
Barratt. Därifrån spred den sig snabbt till
Europa och kom också omedelbart till
Sverige, där den till en början vann
anhängare huvudsakligen bland baptisterna.
Den första fristående församlingen
bildades i Stockholm och kallas
Filadelfia-församlingen. Huvudorganet är
Evangelii Härold, som utges från
Stockholm sedan 1916. P:s anhängare kallas
pingstvänner. Litt.: E. Briem: Den
moderna pingströrelsen (1924). E. Linderholm:
Pingströrelsen (1924). Densamme:
Pingströrelsen i Sverige (1924).
Pingui’cula. Växtsläkte (fam.
Lentibula-ria’cece) av små, fleråriga örter med
två-läppig, sporrebärande blomma och
slem-avsöndrande, rosettställda blad. P. äro
insektfångande. Tre sv. arter; vanligast är
P. vulga’ris (Tätört).
PingvPner (Spheniscifo’rmes). En ordn.
Fåglar med fenlika vingar och mycket
kort stjärt. Större delen av tarsen är
indragen under huden, och gången blir
därför nästan upprätt. P. kunna ej flyga men
simma och dyka mycket väl, varvid de ha
hjälp av vingarna. De förekomma vid s.
halvklotets kuster, ofta i stora kolonier.
Mest bekant är Kungspingvinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
