Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pithecanthropus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5061
Pitheea’nthropus ere’ctus—Piuri’.
5062
flera stora fall av upp till 50 m:s höjd,
upptar många tillflöden och bildar ett
upp-samlingsområde av halva Ångermanlands
storlek. Längd: 370 km. Den disponibla
vattenkraften beräknas till 462 000 hkr,
varav 7 000 utbyggts (1931).
Pitheca’nthropus ere’ctus (grek.
pi’te-kos = apa, a’ntropos = människa och lat.
ere’ctus = upprätt). Utdöd djurart, som
synes ha stått mellan människan och de
människolika aporna. Endast få rester av
P. äro funna, nämligen ett kranietak, en
del av underkäken, ett par tänder och ett
lårben, vilket allt anträffades vid Trinil
på Java av E. T. Dubois 1891. Fyndet
tillhör troligen den älsta kvartärtiden.
Lårbenet är människolikt, medan
hjärnskålsta-ket tyder på en hjärnvolym lägre än t. o.
m. urmänniskans, men större än någon
apas.
Pi’tprops (eng. pit = gruvschakt och
prop = stöd). Stöttor, som användas
särskilt i eng. kolgruvor för att förhindra
ras. P. utföras i stor mängd från Sverige
till England. År 1931 exporterades sålunda
p. till ett värde av 3,2 mill, kr.
Pitscha’ft (tysk. Petschaft). Bet. sigill.
Pitt. Eng.
statsmän. 1. William
P. d. ä., earl of
Chatham, f. 1708, d.
1778. P. tillhörde
tidigare
whigoppo-sitionen. 1757—61
och 1766—68 var
han ministärens
ledare och genomdrev
då en rad
betydande reformer inom
förvaltningen och
hären, vilka möjliggjorde Englands stora
kraftutveckling under denna tid och
framgångarna i det sjuåriga kriget. P. var en
främst, talare och en av Englands största
statsmän. 2. William P. d. y., f. 1759,
d. 1806. Den förres son. Han invaldes i
underhuset 1781, där han anslöt sig till
oppositionen, och var premiärminister 1783
—1801 och sedan 1804. Han bragte ord-
ning i finanserna,
genomdrev en ny
kolonilag för
Indien (1784) och fick
till stånd unionen
med Irland (1800).
Urspr. anhängare
av frisinnade idéer
blev P. den franska
revolutionens
liksom ock sedermera
Napoleons
ihärdigaste bekämpare.
P. räknas liksom fadern till Englands
främsta statsmän och politiska talare.
Pi’ttakos, omkr. 650 f. Kr. Grek,
statsman och filosof, vilken införde en
demokratisk författning på ön Lesbos, en av
»Greklands sju vise», med tänkespråket
Ka’iron gno’ti (Giv akt på ögonblicket!).
Pi’tti. Adelssläkt i Florens, vars namn
framför allt bevarats genom det berömda
PalazzoPitti i samma stad, en
renässansbyggnad i kraftig rustikstil, påbörjad
vid 1400-talets mitt efter ritningar av
Bru-nelieschi och senare tillbyggd.
Pittore’sk (fransk, av it. pitto’re —
målare). Bet. målerisk, värd att målas.
Pittsburg [pi’ttsbog]. Stad i n. ö. U. S.
A. (Pennsylvania), belägen vid Ohios båda
källfloders sammanflöde. P., som är
alltigenom modernt byggt, är den amer.
järnindustriens förnämsta centrum och har den
största till en plats samlade
metallproduktionen i världen. Berömda äro Carnegie
Companys stålverk. P., som är uppkallat
efter William Pitt d. ä., blev stad 1816.
670 000 inv. (1930).
Pi’ttsfield [-fild]. Industristad i n. ö. U.
S. A. (Massachusetts), uppkallad efter W.
Pitt d. ä. 50 000 inv. (1930).
Pityu’serna. Namn på de sp. öarna Ibiza
och Formentera (prov. Baleares) i
Medelhavet.
Piu [pio’] (it.). Bet. mera. Inom musiken
bet. p. f o’r t e starkare, p. m o’s s o
rörligare.
Piuri’. Se Indiskt gult!
W. PITT d. ä. Gravyr.
W. PITT d. y. Gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
