Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pluralitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5081
Pluralite’t—Pläde’ra.
5082
Pluralite’t (lat. plura’litas). Bet.
flertal; röstövervikt.
Plu’skvamperfe’ktum (lat. plus quam
perfe’dum). Bet. mer än fullbordat. I
språkläran en tidsform av verbet, som
uttrycker en fullbordad handling i förfluten
tid, t. ex. han hade gått.
Plustecken (lat. plus = mera).
Matematiska tecknet +, som mellan tal anger, att
dessa skola adderas.
Pluta’rkos, f. omkr. 50, d. omkr. 120.
Grek. förf. Hans berömda samling Bioi
paralleloi (Jämförande levnadsteckningar,
sv. övers, i urval 1927) innehåller
ypperliga karaktärsteckningar av framstående
greker och romare.
Plu’to el. P 1 u’t o n. I grek, mytologi
underjordens gud. Jfr H a d e s !
Plu’to. Den yttersta planeten i
solsystemet. P: s existens misstänktes länge, på
grund av vissa störningar i Uranus’ bana.
Den utförligaste undersökningen härom
publicerades av P, Lowell 1916. År 1930
upptäckte C. W. Tombough en planet
ganska nära den ena av de två orter, som
Lowell hade förutsagt. Banan är starkt
excentrisk, så att planeten vid sin största
solnärhet kommer något innanför
Neptu-nusbanan (29,6 jordbaneradier), medan den
avlägsnar sig till ett största avstånd från
solen av 49,3 jordbaneradier. Omloppstiden
är omkring 248 år. Banans lutning mot
chliptikan är drygt 17 grader. Planeten är
vid direkt iakttagelse av storleken 14,9.
Det har ännu icke varit möjligt bestämma
dess massa, dimensioner el. ytbeskaffenhet
med någon säkerhet. Det förefaller dock
troligt, att P:s massa är mindre än
jordens och att dess dimensioner icke gärna
kunna vara större.
PlutokratP (grek. plu’tos = rikedom
och krate’in = härska). Bet.
penningvälde. Jfr Aristokrat!
Pluto’n (fransk, peloton).
Underavdelning inom kompani.
Pluto’nisk. Bet. bildad under jordytan.
Plu’tos. I grek, mytologi rikedomens
gud, ofta framställd som ett barn med
ymnighetshorn.
Plym (lat. plu’ma = fågelfjäder).
Hattprydnad; fjäder- el. tagelbuske på militära
huvudbonader.
Plyma’sch (fransk, plumage).
Kantprydnad av strutsdunfjädrar på uniformshatt.
Plymouth [pli’mmeth]. Stad i s. v.
England, med oceanhamn och starkt befäst
krigshamn samt med trafik särskilt på
Australien, Canada, Syd-Afrika och
Syd-Amerika. Den äldre bebyggelsen är delvis
bibehållen (bl. a. kyrkan S:t Andrew’s fr.
1400-talet). 185 870 inv. (1930).
Plymouth-bröder [pli’mmoth-]. En sekt,
som på 1830-talet uppstod i Irland och
snart fick sin huvudort i Plymouth. Dess
förnämste apostel blev John Nelson Darby
(f. 1800, d. 1882). P. avböjde allt yttre
kyrkoväsende, då sanna troende finnas i
alla kyrkor, och väntade blott på Kristi
snara återkomst.
Plymouth rock [pli’mmeth-råck] (eng.).
Se Höns!
Plysch (fransk, peluche av lat. pi’lus =
hår). Sammetsliknande vävnad med lång
lugg, huvudsakligen använd till möbeltyg
och kapp tyg.
Plywood [pla’jood] (eng. ply = kryssa
och wood = trä). Se Kryssfanér!
Plzen. Se P i 1 s e n!
Plåster (grek. e’mplastron av
empla’s-sein — stryka på). Läkemedel för
utvärtes bruk, som vanligen består av blytvål
el. vax jämte tillsatser. Jfr M u s c h p 1 å
s-t e r!
Plåtmanufaktur, a. b. Holdingbolag i
Stockholm, som äger a. b.
Bleckvarufabri-ken, Malmö, a. b. Hugo Brusewitz’
bleck-varufabrik, Göteborg, a. b. Flodins
bleck-varufabrik, Lysekil, a. b. Kungsörs
bleck-kärlsfabrik, Kungsör, och Mölntorps
verkstäder a. b., Kolbäck. P. grundades 1919.
Aktiekapital 3,53 mill. kr., årstillverkning
vid nämnda fabriker 4 mill. kr.
Pläd (eng. plaid). Grov, lång, rutig el.
randig ylleschal, urspr. en del av den
högskotska nationaldräkten; resfilt.
Pläde’ra (fransk, plaider av äldre plaid
= domstolsförhandling). Egentl. hålla
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
