Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ponny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5113
Ponny—Poole.
5114
Antoni P., f. 1763, d. 1813. Polsk
militär, marskalk av Frankrike, Kosciuszkos
anhängare i kampen mot det ryska väldet.
Ponny. Se P o n y!
Ponsard [pånsa’r], Fr a n g o i s, f. 1814,
d. 1867. Fransk klassicistisk dramatiker.
Ponsonby [pa’nsonbi], Arthur, lord
P., f. 1871. Eng. politiker och förf.,
underhusled. 1908—18 (liberal) och 1922—
30 (arbetarpartiet), transportminister 1929
—31, sedan nov. 1931 ledare för
arbetarepartiet i överhuset. P. är ivrig pacifist.
Po’nta Delga’da. Stad på Azorerna,
öar-nas största stad och ledande handelsstad.
15 000 inv. (1920).
Ponta’no, Giovanni Gioviano, f.
1426, d. 1503. It. humanist, verksam i
Neapel, den förnämste målsmannen för
renässansens latinska diktning.
Ponte Corvo [på’nte kå’rvå]. Stad i mell.
Italien (prov. Caserta), till 1860
fursten-döme, vilket innehafts bl. a. av marskalk
Bernadotte, sedermera konung Karl XIV
Johan.
Ponteve’dra. 1. Prov, i n. v. Spanien
(Galicien). 2. Hamnstad i P. 1. 29 000 inv.
(1929).
Pontiac [på’nntjock], Nor damer.
person-autoniobil, tillverkad i staden Pontiac
(Michigan) av General Motors.
Pontiac [på’nntjock], Fabriksstad i mell.
U. S. A. (Michigan). 65 000 inv. (1930).
Po’ntifex, plur. ponti’fices (lat.).
Bet. egentl. överstepräst. I antikens Rom
benämning på medlemmarna av det
förnämsta prästkollegiet, där främste
medlemmen kallades p. m a’x i m u s. Senare
kom P. maximus att bli en bl. titlarna för
de rom. kejsarna.
Pontifika’t (lat. pontifica’tus). Bet.
påvevärdighet.
Ponti’nska träsken. Kärrmarker i mell,
Italien (prov. Roma) s. ö. om Rom. P. äro
sedan år 1926 föremål för ett intensivt
torrläggnings- och uppodlingsarbete.
Pontius Pilatus. Se Pilatus!
Ponto’n (lat. pons = bro). Pråm, flotte
H. PONTOPPIDAN.
Fotografi.
el. dyl. till stöd för bryggor (ofta till
krigsbroar).
Ponto’ppidan, Henrik, f. 1857. Dansk
förf. P. har skänkt levande, realistiska
bilder från våra dagars Danmark, särskilt
belysande prästernas och böndernas
levnadsförhållanden. Stilen präglas av
enkelhet och klarhet, varmt patos och hög
idealitet, humor och ironi. P:s förnämsta verk
äro trilogien Muld,
1891, Det
forjcet-tede Land 1892
och Dommens Dag
1895; Lykke-Per
(8 band, 1898—
1904) och De
Dodes Rige (5 band,
1912—16). P. erhöll
1917 Nobelpriset i
litt. tills, med K.
Gjellerup.
Po’ntos. Forntida landskap i n. ö.
Mindre Asien vid Svarta havet. Efter
Alexander den stores tid styrdes P. som
ett självständigt rike av infödda furstar,
bl. vilka märkes den siste, Mitradates.
Pontresi’na. Schweizisk by i
Engadinda-len, världsberömd luftkurort och
sportplats.
Pontypridd [påntipri’dd]. Industri- och
gruvstad i s. v. Wales (grevsk.
Glamor-ganshire), centrum i stenkolsområde, med
stora järnverk och kemiska fabriker.
47 000 inv. (1921).
Po’ny (eng.) el. ponny. Gemensam
beteckning för en del småväxta, oftast
kallblodiga hästraser.
Ponzaöarna [på’ntsa-] el. Pontinska
ö a r n a. Ögrupp vid Italiens v. kust, v.
om Neapel, bekant förvisningsort.
Poole [pol],ReginaldLane, f. 1857.
Eng. historiker, föreståndare för
Oxford-universitetets arkiv 1909—27. Tills, med
W. Hunt utgav P. 1906—10 det historiska
samlingsarbetet Political history of
England (12 bd). Bl. hans arbeten märkas f. ö.
Wycliffe and movements for reform (1889)
och Chronicles and annals (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
