Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5133
Pote’ns—Pottaska.
5134
temkinkulisser) bibragte
kejsarinnan tron på provinsens bastiga
uppblomst-ring.
Pote’ns. Inom matematiken beteckning
för en produkt av flera lika storheter,
t. ex. a a a. Denna p. skrives a3; 3 är dess
exponent och a dess bas. En p., vars
exponent är ett positivt helt tal, kallas
även dignitet.
Potenta’t (lat. po’tens = mäktig). Bet.
maktbärare, härskare.
Potentia’1 (lat. pote’ntia = förmåga).
Ett ganska svårfattligt fysikaliskt
begrepp. Man kan säga, att p. i en viss punkt
av ett gravitationsfält el. ett elektriskt el.
magnetiskt kraftfält är det arbete, som
erfordras för att förflytta en viss
enhets-kropp (viktsenheten, resp, elektriska el.
magnetiska enhetsladdningen) fr. en
punkt, där p. är noll, till den
ifrågavarande punkten. (Oftast räknar man jordytans
p. som noll). Viktigare än absoluta p. i
en viss punkt äro alltså
potentialdifferenserna mellan olika punkter
i ett kraftfält. Förenas två punkter med
elektrisk potentialskillnad genom en ledare,
erhålles en elektrisk ström, vars styrka
är direkt proportionell mot ifrågavarande
potentialskillnad och omvänt
proportionell mot ledarens motstånd. Elektriska
potentialskillnader mätas i volt. I
stället för elektrisk p. användes även
uttrycket spänning,
Potenti’lla. Växtsläkte (fam. Rosa’ceoe)
med över tjugo sv. arter, av vilka P.
ere’cta (Blodrot), P. arge’ntea (S i
1-verfingerört) och P. anserPna
(G å s ö r t) äro de vanligaste. Dessa tre ha
gula blommor, men de båda sistnämnda
ha femtalig krona och under silvervita
blad, som hos P. arge’ntea äro fingrade,
hos P. anserPna parbladiga; P. ere’cta
åter har fyrtaliga blommor och under
gröna, fingrade blad.
Potenza [påte’ntsa]. 1. Prov, i s.
Italien (Apulien). 2. Stad i P. 1, med
ringmur, gamla fästningsverk och medeltida
kyrkor. 24 000 inv. (1928).
Po’tifar (egypt. Petepre = skänk av Re).
Egypt. krigare, överste för den faraonska
livvakten, om vilken berättas i 1 Mos. 39.
Potke’s el. P o t k ä s (lågtyska Pot =
kruka och Käse = ost). Blandning av
riven ost, smör, konjak och kryddor.
Potomae [påtå’mok], Flod i ö. U. S. A.
med källor i Alleghanybergen. P. bildar
i sitt övre lopp en mängd forsar och fall
samt mynnar ut i Chesapeake-viken.
Längd: omkr. 640 km, varav 160 äro
segelbara. Vid P. ligger U. S. A:s
förbunds-huvudstad Washington.
Potosi [påtåsi’]. Gruvstad i s. v. Bolivia,
3 960 m. ö. h., med fordom mycket
omfattande silverproduktion. 34 000 inv. (1929).
Potpourri’ el. p o t p u r r i’ (fransk, av
pot = kruka och pourri = rutten). Bet.
blandning. Musikaliskt betecknar p. en
brokig sammanställning av melodier ur
ett el. flera tonstycken, förbundna med
varandra genom små övergångar.
Po’tsdam. Stad i Tyskland i mell,
Preussen (prov. Brandenburg) s. v. om
Berlin, med ett flertal märkliga
byggnadsverk, bl. a. ett stort kungligt palats
och det av Fredrik den store 1747 byggda
lustslottet Sanssouci. 67 000 inv. (1925).
Pottaska. Detsamma som
kalium-karbonat. Se Kalium!
SANSSOUCI I POTSDAM.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
