Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prebende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5143
Predikati’v—Prejudika’t.
5144
PredikatPv (lat. prcedicati’vus = som
angår predikatet) el.
predikatsfyll-n a d. Inom språkläran satsdel, som fogas
till predikatet för att utgöra en
bestämning till en annan satsdel. P. är s u
b-j e k t i v t, då det hänför sig till
subjektet (t. ex. gossen är sjuk), och
objektivt, då det avser objektet (t. ex.
föräldrarna döpte gossen till Set).
Predispone’ra (lat. prce = i förväg och
disponera). Bet. förut påverka el. göra
mottaglig för. — Predispositi o’n,
benägenhet, anlag, böjelse, mottaglighet.
Predomine’ra (lat. prce = före och
domina’ri = härska). Bet. ha överhand, äga
största inflytandet.
Preexiste’ns (lat. prce = före och
exsi’-stere = uppkomma, visa sig). Bet. förut
-tillvaro. Den inom vissa religioner, t. ex.
buddhismen, och en del antika filosofiska
system omfattade åsikten, att själen
existerat i ngn form före sitt jordeliv.
Denna p.-lära förbindes stundom med tron på
själavandringen.
Prefe’kt (lat. prcefe’ctus av prcefi’cere =
sätta att förestå). 1. I det gamla Rom
benämning på olika ämbetsmän, t. ex.
stadsprefekten, som var konungens
ställföreträdare. 2. I en del länder titel på
styresmannen för en prov. el. ett dep. 3.
Föreståndare el. ledare för vissa
vetenskapliga institutioner.
Prefere’ns (fransk, préférence). 1. Bet.
företräde. 2. [uttal: prefera’ngs]. Ett slags
kortspel, på sv. vanl. kallat »priffe».
Preferensaktie el. prioritetsaktie.
Sådan andel i a. b., som gäller med
företrädesrätt dels till viss vinstutdelning, dels
till återfående av insatsen, om bolaget
upplöses. Vanl. är utdelningen på p.
begränsad, medan den för övriga aktier,
stamaktier, icke plägar vara bunden vid viss
gräns.
Prefi’x (lat. prcefi’xus = fäst framför).
Bet. förstavelse. Jfr Af fix!
Pre’gel. Flod i ö. Tyskland med källor
i Baltiska landhöjdens sjöar o. mynning i
Frisches Haff. Längd: 125 km.
F. PREGL. Fotografi.
Pregl, Fritz, f.
1869, d. 1930. österr.
kemist, prof, i Graz
fr. 1913. P. har bl.
a. utvecklat den
mikroanalytiska metoden och dess
användning inom den
organiska kemien
och erhöll därför
Nobelpriset i kemi
1923.
Preglacia’1 (lat. prce = före och gla/cies
= is). Bet. bildad (närmast) före istiden.
Pregnans [pränja’ngs] (lat. prce’gnans =
fruktbärande). Bet. rakt på sak gående
framställningssätt el. utförande, kortfattat
men samtidigt innehållsdigert och klart
uttryckssätt. — P r e g n a’n t,
betydelsefull, innehållsmättad.
Prehistorisk (lat. prce — före). Bet.
förhistorisk.
Pre’ja (tyska preien, urspr. av lat.
pre-ca’ri = bedja). Anropa el. samtala med
ett främmande fartyg fr. land el. * annat
fartyg för att inhämta upplysningar om
dess namn, hemort, mål etc. Vid prejning
användes flaggsemafor-, ljus- el.
ljudsignal. Vid ett krigsfartygs prejning av ett
handelsfartyg el. en tulljagares prejning
av ett för smuggling misstänkt fartyg,
skjutes ofta prejskott.
Prejudice’ra (lat. prcejudica’re = döma
i förväg). Bet. förnärma, skada; utgöra
prejudikat.
Prejudika’t (lat. prcejudica’re = döma
i förväg). Ett av vederbörande högsta
domsmyndighet meddelat utslag, som anses
vägledande för den fortsatta
rättstillämpningen på ifrågavarande område. De sv.
domstolarna äro formellt sett ej bundna av
p. men bruka dock efterfölja dem. Årligen
utkommande samlingar av p. äro: Nytt
Juridiskt Arkiv samt
Regeringsrättens Årsbok. —
Prejudikat dispens, tillstånd av Kgl.
Maj:t att för erhållande av p. få fullfölja
talan hos Högsta Domstolen i mål, vari
hovrätten annars är högsta instans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
