Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykiatri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5187
Psykologi’sm—Pteri’dium.
5188
gar. Den äldre p., som räknar anor fr.
Ari-stoteles, framträdde som en gren av
filosofien och sökte med spekulativa
(metafysiska el. kunskapsteoretiska)
utgångspunkter lösa allmänna problem, såsom
»förhållandet mellan själ och kropp» m. m.
Konkretare problemställningar och
experimentella metoder infördes i p. främst
genom Wilh. Wundt, vilken brukar
räknas som den moderna p:s fader. Allt efter
forskningsriktning och arbetshypoteser
urskiljer man inom den moderna p. flera
olika, starkt avvikande skolor: a s s o c i
a-tionspsykologien (se
Association, Idéassociation!), bl. vars
främsta representanter i nyare tid märkes
G. E. Muller, gestaltpsykologien,
som i motsats mot den förra betonar den
oupplösliga integriteten av vissa
omfattande själsliga upplevelser,
»gestaltupplevelserna» (Wertheimer, Rubin, Köhler,
Koff-ka), reflexpsykologien (se
Reflex!) och den ur densamma utgångna
ytterlighetsriktningen behaviorismen
(se d. o.!), instinktspsykologien,
vilken tillmäter medfödda instinkter (se
d. o.!) stor roll även i det mänskliga
handlandet (Shand, MacDougall m. fl.), W u r
z-b u r g-s k o 1 a n (se K ii 1 p e!) o. s. v.
Samtliga nämnda skolor, vilka
naturligtvis ej alla äro strängt avgränsade fr.
varandra, beakta huvudsakligen det medvetna
själslivet samt det yttre beteendet; i
motsats härtill antager psykoanalysen
även ett omedvetet själsliv. — Särskilda
grenar av psykologien äro vidare
psykopatologi el. abnorm-p., djur-p., barn-p.,
grupp-p. (mass-p., folk-p., social-p.),
reli-gions-p., primitiv-p. m. fl.; till särskilda
vetenskapsgrenar ha även bl. a. eidetik- och
intelligensforskningen svällt ut (jfr
Jaensch, Intelligens!).
Psykologi’sm. Benämning på riktningar,
som vilja göra rent psykologiska
synpunkter till grundval inom de filosofiska
vetenskaperna, och som hävda, att logiska,
moraliska och estetiska principer
uteslutande böra betraktas såsom utslag av
psykologiska förhållanden, och att de i sig själva
sakna giltighet. Jfr Psykologi!
Psykoneuro’s (grek, psyke’ = själ och
ne’vron = nerv). Bet. för en grupp
nev-roser med psykiska orsaker, bl. a. hysteri,
tvångsneuroser m. fl. ångestneurosor.
Psykopati’ (grek, psyke’ = själ och
pa’-tos — lidande). Bet. själslidande,
sinnessjukdom; särsk. medfödda, abnorma
själstillstånd, som dock icke utveckla sig till
verklig sinnessjukdom. — P s y k o p a’t,
person, som lider av p. — P sy ko p
a’-t i s k, lidande av p. — P sy ko p a t o 1
o-g i’, läran om sinnessjukdomarna.
Psyko’s (grek, psyke’ = själ). Bet.
sinnessjukdom.
Psykosynte’s. Se Bjerre!
Psykotekni’k (grek, psyke’ = själ och
te’kne = konst). Benämning på
psykologiens användning i praktiska livets tjänst,
i handel, industri, kommunikationsväsen
o. dyl. Viktiga grenar av p. äro: 1)
rationalisering av arbetsprocesserna, så att de
giva största möjliga resultat med minsta
möjliga kraftförbrukning, 2)
fallenhets-prövningar, d. v. s. fastställande av
individers olika anlag för ett visst arbete,
3) yrkesrådgivning el. vocational guidance
[våke’jsjnol ga’jdaens], d. v. s.
fastställande av vilket arbete som bäst passar en viss
individ. Kommunala, statliga el.
halvstatliga psykotekniska institut finnas i många
länder, bl. a. England, U. S. A., Tyskland,
Italien och Ryssland. Jfr Tay lo r sy
ste-m e t!
Psykoterapi’ (grek, psyke’ = själ och
te-rape’ia = vård). Sjukdomsbehandling, som
avser att påverka själslivet (t. ex. hypnos
och suggestion).
Psykrome’ter (grek. psykro’s = kylig
och me’tron = mått). Se Fuktighet
s-mätare!
Psylli’na. En grupp Skinnbaggar.
Till p. höra bl. a. Bladlopporna, av
vilka Äpplebladloppan (Psy’lla
ma^i) är en av de viktigaste. Dess larver
leva ofta massvis på äppleträd och
förorsaka minskning av skörden.
Pt. Kem. tecken för platina.
Ptah. En fornegypt. gud, som framföi
allt dyrkades i Memfis. Jfr Apis!
Pteri’dium. Ormbunkssläkte (fam.
Po-lypodia’ce(e) med sporgömmen i en
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
