Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pungråttor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5203
Punktio’n—Purita’ner.
5204
instickas å plåten, som sedan etsas efter
vanliga metoder. P. utbildades i England
i slutet av 1700-talet.
Punktio’n (lat. pu’ngere = sticka).
Operativt ingrepp medels skarpa, rörformade
instrument, kan y’l el. t r o a k a’r, som
avser att släppa ut var el. dyl. ur ngn av
kroppens håligheter el. att tömma
begränsade varbildningar, a b s c e’s s e r.
Punktögon. Hos insekter, tusenfotingar
och spindeldjur förekommande enkla ögon
i motsats till de eljest hos leddjuren
förekommande, sammansatta
fasettögonen (se d. o.!).
Puns (tysk. Punzen el. Bunsen, urspr.
av lat. pu’ngere = sticka). Olikformat,
spetsigt stålverktyg, huvudsakligen
använt vid vissa metall- och läderarbeten för
att åstadkomma fördjupningar, bildande
bokstäver, dekorativa figurer el. ornament.
— P u n s a, arbeta med p.; vid
upprit-ning av handarbeten el. dyl. med en
särskild punspensel pressa färgstoft genom
hål i mönstret mot det därunder lagda
tyget.
Punsch (eng. punch av sanskr. panca =
fem, efter de urspr. fem beståndsdelarna:
sprit, socker, vatten, citronsaft och någon
krydda). Alkoholhaltig, likörartad dryck av
växlande sammansättning i olika länder.
I Sverige beredes p. vanl. av arrak,
socker och vatten. Jfr Alkoholdrycker!
Pu’nta Are’nas el. M a g a 11 a n e s.
Sjöstad och bekant kolstation i s. Chile vid
Magalhäes sund. 32 000 inv. (1929).
Pupi’11. Se öga!
Pupi’llkassa (lat. pu’pus = mindre
gosse). Kassa, avsedd att understödja
delägarnas efterlämnade omyndiga barn (s.
k. pupiller).
Puppa. Ett vilstadium hos insekter med
fullständig förvandling, varunder larven
genomgår utvecklingen till färdig insekt.
Pur (lat. pu’rus). Bet. ren, oförfalskad;
idel.
Purcell [posl]. I. Henry P., f. 1658,
d. 1695. Eng. tonsättare. P. betraktas som
Englands yppersta kompositör och har sär-"
skilt gjort sig ryktbar som skapare av
den självständiga eng. operastilen. Hans
främsta musikdramatiska verk är King
Arthur (1691). P. har dessutom
komponerat flera betydande kyrkliga verk. II. A
1-bert Arthur P., f. 1872. Eng.
fackföreningsmän och politiker, led. av
underhuset 1923—24 och 1925—29, ordf, i eng.
landsorganisationen (Trade Union
Con-gress) 1923—24, ordf, i
Fackföreningsin-ternationalen (Amsterdaminternationalen
1924—27.
Puré (fransk, purée). Soppa el. mos, som
erhållits genom kokning och passering av
ärter, potatis el. andra grönsaker.
Purgato’rium (lat. purga’re = rena).
Bet. skärseld.
Purge’rande medel (lat. purga’re —
rena). Bet. avföringsmedel.
Puri. Stad i ö. Britt. Indien (prov.
Bi-har and Orissa), en av Indiens mest
berömda vallfartsorter. 39 000 inv. (1921).
Purifie’ra (lat. pu’rus = ren och fi’eri
= bliva). Bet. rena.
Pu’rimfesten. Judisk fest, som enl.
Esters bok firades till minne av huru Ester
omintetgjorde kungafavoriten Hamans
plan att utrota alla judar i pers, riket.
Säkerligen är dock p. av bab. el. pers,
ursprung och har övertagits och omtytts av
judarna.
Puri’n. Organisk kvävehaltig förening
av sammansättningen C5 H4 N4. Många
purinderivat äro viktiga, t. ex.
urinsyra, kaffei n, t e o b r o m i n, x a
n-t h i n och hypoxanthin.
Puri’sm (lat. pu’rus = ren).
Språkrensning, strävan att rikta modersmålet
med inhemska uttryck på bekostnad av
främmande ord. — P u r i’s t, person, som
omfattar p.
Purita’ner (lat. pu’rus = ren). Bet.
renhetsivrare. Namn på de strängare
kalvinister, som sedan Elisabets regering
opponerade mot de kat. tendenserna i den
eng. kyrkan, särskilt mot biskopsämbetet
och ceremonierna under gudstjänsten.
Framför allt krävde de praktisk
kristendom, sträng enkelhet i livsföringen o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
