Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pyndare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5211
Pyrénées-orientales—Pyrro’l.
5212
rer, dock ingen av ansenligare storlek.
Samfärdseln i P. liar alltid försvårats
genom bristen på djupa dalar och
lättillgängliga pass. Urspr. ha genomfartsleder
funnits endast vid P:s bägge ändar.
Sedan 1928 är en järnv. i Central-P. öppnad,
som går i en 7 860 m lång tunnel under
Somportpasset och förbinder Pau i
Frankrike med Zaragoza och Madrid. År 1929
öppnades i Öst-P. en linje, som förbinder
Toulouse med Barcelona.
Pyrénées-orientales [pirene’s-åriantaTl].
Dep. i s. Frankrike.
Pyrene’iska halvön el. I b e’r i s k a
halvön. Europas s. v. halvö, genom
Pyrenéerna skild fr. det övriga Europa. Se
vidare Portugal, Spanien!
Pyrenomyce’tes. Se Kärnsvampar!
Pyrteliome’ter (grek, pyr = eld,
he’-lios = sol och me’tron = mått).
Instrument för mätning av solstrålningens
intensitet. Jfr Insolation!
PyridFn. Heterocyklisk förening av
sammansättningen
Den förekommer i stenkols- och ben tjära
och är en illaluktande vätska, som kokar
vid 115° och bl. a. användes vid
denature-ring av sprit.
Pyri’t. Detsamma som svavelkis.
Py’ro- (grek, pyr = eld). Förstavelse i
en del namn på kem. föreningar, som
erhållas genom upphettning (t. ex.
p.-fosfor-syra, se Fosfor!).
Pyroelektricite’t (grek, pyr = eld). Vid
upphettning el. avkylning av kristaller
uppkommande elektriska laddningar.
Pyrofo’r (grek, pyr = eld och fe’rein
= bära). Porösa ämnen, som lätt
oxideras av sig själva och därför börja glöda i
luften. Till p. höra t. ex. mycket fint
fördelade metaller, blandningar av kol och
svavelkalium m. m.
Pyrofosfat. Se Fosfat!
Pyrogallo’1 el. p y r o g a’l 1 u s s y r a,
trioxibensol. Oxiderivat av bensol
med sammansättningen CeH3(OH)3. P.
bildas vid torrdestillation av
galläpplesyra och är ett kraftigt reduktionsmedel,
som bl. a. användes till framkallning i
fotografien.
Pyrokateki’n el. ortodioxibensol.
Oxiderivat av bensol av
sammansättningen C6H4(OH)2. P. bildas vid
torrdestillation av en del garvsyror el. vid smältning
av harts med kalihydrat. Dess alkaliska
lösning upptar syre ur luften och färgas
därav svart. Den användes till
framkallning i fotografien.
Py’rola. Växtsläkte (fam. Pyrola’ceoe).
De äro fleråriga örter med övervintrande
blad och blommor i klase el. ensamma.
Sex sv. arter.
Pyrola’cete. Liten växtfamilj av ordn.
Bico’rnes. Viktigaste släktet är Py’rola.
Pyrolusi’t. Se Brunsten!
Pyromani’ (grek, pyr = eld och mani’a
— vansinne). Sjuklig lust att anlägga eld.
— P y r o m a’n, en som lider av p.
Pyrometri’ (grek, pyr = eld och
me-tre’in = mäta). Mätning av höga
temperaturer. Vid p. användes dels termoelement,
dels instrument, vari strålningen på olika
sätt uppmätes, dels slutligen små käglor
av metalloxider med känd smältpunkt.
Pyrotekni’k (grek, pyr = eld och
te’k-ne = konst). Bet. fyrverkeri. — P y r
o-t e’k n i k e r, fyrverkare.
Pyroxe’n. Sammanfattande beteckning
för en grupp oftast rombiska el.
mono-klina mineral, som vanl. äro enkla silikat
av kalcium, magnesium, järn och mangan.
Pyrro’l. Heterocyklisk förening av
sammansättningen
som bl. a. förekommer i benolja och är en
egendomligt luktande vätska, som kokar
vid 131°. Den igenkännes på sin egenskap
att färga en i saltsyra doppad furusticka
röd. Pyrrolkärnan ingår i en mängd
viktiga organiska ämnen, t. ex. klorofyll och
nikotin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
