Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quattuor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5225
Quiding—Quipus.
5226
Quiding [kvi’-]. 1. Nils Herman Q.,
f. 1808, d. 1886. Jurist och sociologisk förf.,
som väckt stor uppmärksamhet genom sitt
åren 1871—76 under signaturen Nils
Nilsson arbetskarl utgivna
samhällskritiska arbete »Slutliqvid med
Sveriges lag». P. är den förnämsta
företrädaren i Sverige för den utopiska
socialismen. Litt.: G. H. :son Holmberg: En
svensk utopist, Nils Herman Quiding
(1909). 2. Annie Vilhelmina
Elisabet Q., den förres dotter. Se
Åker-h i e 1 m!
Quie’scat in pa’ce (lat.). Bet. vile i frid.
Quilla’ja. Växtsläkte (fam. Rosa’cece),
vars viktigaste art är Q. sapona’ria (S å
p-träd). Barken (kvillajabark)
innehåller saponin; lagd i vatten bildar den
skum liksom tvål och användes därför vid
tvättning. Q. användes inom medicinen ss.
upphostningsbefordrande medel.
Quimper [känpä’r], Stad i v. Erankrike
(dep. Finistére), med en berömd gotisk
katedral, byggd 1239—1515. 19 000 inv.
(1926).
Quinault [kinå’], P h i 1 i p p e, f. 1635,
d. 1688. Fransk förf. Under ett årtionde,
strax innan Racine uppträdde, behärskade
han den franska scenen med sina
tragedier i resonerande känslosam ton. Sedan
skrev han under medverkan av
kompositören Lully operatexter. Flera av hans
operor ha uppförts i Sverige: Atys (1784),
Roland (1781), Armide (1787). Led. av
Fr. ak.
Quincey [koi’nsi], Thomas de, f. 1785,
d. 1859. Eng. förf., som bl. a. tolkat
opieru-sets psykologi i Confessions of an English
opiumeater {En opieätares bekännelser,
1869). Q. har ett stämningsfullt och
musikaliskt språk, som bäst kommer till sin
rätt i hans lyriska arbeten; han har även
framträtt som humorist.
Quincke [kvi’nn-], Georg Herman n.
f. 1834, d. 1924. Tysk fysiker, prof, i
Berlin, Wiirzburg och Heidelberg. H. har
utfört en mängd viktiga undersökningar
inom optiken och elektricitetsläran.
Quincy [koi’nsi]. 1. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (Massachusetts). 72 000 inv.
(1930). 2. Fabriksstad i mell. U. S. A.
(Illinois). 39 000 inv. (1930).
Quinet [kinä’], E d g a r, f. 1803, d. 1875.
Fransk radikal förf, och politiker, som
efterlämnat en mängd filosofiska,
historiska och litterära arbeten.
Quino’a {Chenopo’dium quino’a). En till
fam. Chenopodia’ceoe hörande ettårig ört
hemmahörande i Chile och Peru. De
stärkelserika frukterna användas i växtens
hemland som födoämne, särsk. till gröt.
Quinta esse’ntia [kvi’n —] (lat.). Bet.
femte grundämnet. Se Kvintessens!
Quintilia’nus [kvin-]. Marcus
Fabi u s, f. omkr. 35, d. omkr. 95. Rom.
advokat och vältalighetslärare, känd särsk.
genom sitt huvudarbete Institu’tio
orato’-ria {Talarens utbildning), en
uppfost-ringslära för blivande vältalare med
talrika stilprov ur den rom. litt. Q. krävde
klarhet och enkelhet i stilen och
framställde Cicero som förebild i vältalighet.
Qui pro quo [kvi prå kvå] (lat.). Bet.
egentl. något i st. f. någon (annan);
misstag, förväxling.
Quipus [ki’pos] (indianskt ord, antagl.
med bet. knut). Snöre försett med knutar,
vilka markera vissa värden, t. ex. dagar,
månader o. dyl. Q. äro i sina enkla former
kända fr. både Gamla och Nya världen. I
Amerika ha de haft en vidsträckt utbredning
bland indianerna och nå i Peru sin högsta
QUIPUS. Till vänster: schematisk bild visande
decimal systemets användning i en vanlig
quipus; till höger: quipus från Perus kust.
Ord, som saknas under Qu-, sökas under Kv-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
