Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realgar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5277
Realga’r—Récamier.
5278
holm, telegraf- och postelevkurs samt till
erhållande av vissa befattningar vid
kom-munikationsverken, tullverket och
landsstaten.
Realga’r. Arsenikmineral av
sammansättningen AS2 S2.
Rea’lgenus. I språkläran beteckning för
d e n-g enus. Jfr Genus!
Realgymnasium, reallinje. Se
Latingymnasium!
Rea’lia (nylat. av äldre res — sak). Bet.
verkliga, konkreta ting.
Realisatio’n (lat. res = sak, ting). Bet.
förverkligande; förvandling till
penningar; försäljning till nedsatt pris. -—
Rea-1 i s e’r a, förverkliga, utföra; förvandla
till penningar; försälja till nedsatt pris.
RealBsm (lat. res — sak, ting). Bet.
verklighetsståndpunkt; i allmännare
bemärkelse verklighetstrohet,
verklighetssinne. Inom filosofien betyder r.: 1) den
åsikten, att det gives en av tänkandet
oberoende självständig verklighet, det reala;
mots.: idealism; 2) den inom
medeltida skolastik framträdande
uppfattningen, att begreppen ha en självständig, före
de verkliga tingen existerande tillvaro,
begreppsrealism; mots.: nominalism.
— Inom konst och litt. bet. r. den
riktning, som strävar att med noggrannhet
och sanning återgiva verkligheten, sådan
den är. R. i denna mening har givetvis
funnits, mer el. mindre utpräglad, i alla
tider, men fullt målmedvetet har den först
framträtt på 1800-talet, inom litt. med
förf, som Flaubert, Balzac, bröderna
Gon-court, Dickens, Thackeray, George Eliot,
Almqvist, Fredrika Bremer m. fl., inom
konsten med målare som Courbet m. fl. En
utveckling av r. är naturalismen. —
R ea 1 i’s t, anhängare av r.,
verklighetsmänniska; lärjunge på reallinjen. ■—
R e a 1 i’s t i s k, verklighetstrogen.
Rea’liter (lat. res = sak, ting). Bet. i
verkligheten.
Realite’t (lat. res = sak, ting). Bet.
verklighet.
Realkredit. Lån mot säkerhet i fast el.
lös egendom. Jfr Inteckning!
175 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Rea’llexikon. Ordbok, som företrädesvis
förklarar ordens sakliga innebörd.
Rea’llinje. Se Latin gymnasium!
Realskola. Enl. 1928 års läroverksstadga
allmänt läroverk med uppgift att meddela
allmän medborgerlig bildning utöver
folkskolans kurser. R. är 4- el. 5-årig med
anslutning till folkskolans sjätte, resp, fjärde
klass. Av de fristående realskolorna äro
vissa avsedda endast för manliga
lärjungar, andra för både manliga och kvinnliga,
s. k. samrealskolor. R. är också den lägre
avdelningen av det högre allmänna
läroverket. R. avslutas med realexamen.
Jfr Skolväsen!
Realskoleexamen. Se Realexamen!
Reassura’ns (fransk, réassurance). Bet.
återförsäkring.
Réaumur [reåmy’r], René Antoine
de, f. 1683, d. 1757. Fransk fysiker, mest
bekant genom sin särsk. i Frankrike
använda temperaturskala, där kokpunkten
ligger vid 80°. Förhållandet mellan
temperaturskalorna hos R. och Celsius är
därför 4:5 (16° R. motsvarar alltså 20° C.).
Rebbelberga. Socken i Kristianstads län
(Bjäre härad). 1 179 inv. (1932).
Rebe’cka. Isaks hustru, Esaus och
Jakobs moder (1 Mos. 24 kap.).
Rebe’il (fransk, rebelle av lat. rébe’llis
= som åter börjar krig). Bet. upprorsman,
orostiftare. — Rebelli o’n, uppror. —
R e b e’l 1 i s k, upprorisk, orostiftande,
trotsig.
Re’bus (lat.). Bet. medels saker. En
slags gåta, best, av
bilder och tecken,
som skola omtydas
(till en mening).
Récamier [-[rekam-je’],-] {+[rekam-
je’],+} Jeanne
Frangoise
Julie A., f.
Bernard, f. 1777, d.
1849. Fransk
världsdam, vars salong
under tiden fr.
konsulatets början
ända fram emot juli-
MADAME RÉCAMIER..
Detalj ur målning av
Fr. Gérard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
