- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5319-5320

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Repetitorium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5319

Repetitö’r—RepublFk.

5320

Repetitö’r (fransk, répétiteur).
Biträdande lärare vid ett (franskt) läroverk.

Re’pin el. R j e’p in, Ilja J e f i m
o-v i t j, f. 1844, d. 1930. En av den ryska
målarkonstens huvudmän. Hans
realistiska, nationellt betonade alstring omfattar
porträtt, folklivsbilder (Prämdragarna vid
Volga, Kosacker skrivande brev till
sultanen) och okonventionella
historiemålningar (Ivan den grymme mördar sin son).

Repli’k (fransk, réplique). 1. Bet. svar,
genmäle. 2. Den andra av en kärandes
till hovrätt ingivna skrifter i vademål.
Jfr Duplicera, Exception,
Li-b e 11! — Replik e’r a, svara, genmäla
(vanl. snabbt el. fyndigt).

Repli’punkt (fransk, se replier = draga
sig tillbaka). Bet. stödjepunkt.

Repone’ra (lat. repo’nere =
tillbakastäl-la). Tillrättalägga benändarna vid
benbrott och luxationer (urledvrickningar).
Vid bråck: att återinföra i buken tarmar
o. dyl., som utträngt i bråcksäcken. ■—
R e p o n i’b e 1, möjlig att reponera.
Motsats : i r r e p o n i’b e 1.

Repo’rt (lat. reporta’re = bringa
tillbaka). Vid börsspekulation med
värdepapper skillnaden mellan kursen (priset) vid
kontantförsäljning och vid försäljning på
tid.

Reporter [-å’rter] (eng.).
Tidningsreferent, »notisjägare». — Reportage
[ a’sj], nyhetsanskaffning för en tidning.

Representa’nt. Bet. ställföreträdare,
ombud, målsman. — Representati o’n,
samling av ombud; teaterföreställning. —
Representati’v, typisk; som lämpar
sig för att representera. —
Represen-te’ra, företräda en frånvarande; föra
stat, genom yttre glans upprätthålla
värdigheten av sitt ämbete el. sin
samhällsställning.

Representationsreformen. Benämning på
den förändring av riksdagens
organisation, som genomfördes vid riksdagen 1865
-—66, efter det ett förslag därom
förklarats vilande vid riksdagen 1862—63.
Genom r., som förberetts alltsedan det nya
statskickets tillkomst 1809 och som nu
ge

nomfördes av Louis de Geers ministär,
avskaffades den gamla ständerförfattningen,
och i stället organiserades riksdagen i två
i fråga om makt likställda kamrar, som
var för sig överlägger och fattar beslut;
i vissa ekonomiska frågor äger dock
gemensam omröstning rum, om kamrarna
stanna vid olika beslut. Första kammarens
ledamöter väljas av landsting och
stadsfullmäktige, andra kammarens däremot
direkt av landets röstberättigade befolkning.
Genom rösträttsreformen 1918—21
utvidgades rösträtten till större
befolkningslager. Jfr Riksdag!

Repressa’lier el. r e p r e s a’l i e r (lat.
reprehe’ndere = hålla tillbaka,
tillrättavisa) . Hämnd, vedergällning,
påtryckningsmedel, vanl. fr. ett folk gentemot ett
annat i anledning av förment el. verklig
rättskränkning.

Reprimand [-ma’ngd] (fransk,
répri-mande). Bet. förebråelse, tillrättavisning.

Repri’s (fransk, reprise =
återupptagande). Bet. omtagning. Inom musiken ett
tecken för omtagning av ett musikstycke
el. del därav, även betecknande själva det
omtagna stycket.

Reproduce’ra (lat. re- = åter och
pro-du’cere = framalstra). Bet. ånyo
frambringa, om- el. avtrycka, mångfaldiga. —
Reprodukti o’n, mångfaldigande;
avtryck, omtryck; nyalstring (inom en
organism).

Repstav. En i arkitektur och
konsthantverk använd list, utformad som ett
rep.

Repti’ler (lat. repti’lis = krypande). Se
Kräldjur!

Republi’k (lat. res pu’blica = det
allmänna, staten). Styrelsesätt el. stat med
sådant styrelsesätt, som karakteriseras
därav, att högsta makten innehas av en
el. flera, genom folkval för viss tid
utsedda personer (mots.: monarki). I
regel står en president i spetsen för r. R.
som statsform har vunnit ökad spridning
genom världskriget och införts i de flesta
genom Versaillesfreden uppkomna
staterna. — Republika’n. 1. Anhängare av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free