Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roussillon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5435
Roussillon—Rouvier.
5436
J. J. ROUSSEAU.
Målning.
liv inriktad
uppfostran, som ej
lägger huvudvikten vid
bokliga kunskaper,
kan motverka
samhällets dåliga
inflytande. Av stor
betydelse för
eftervärlden blev
kapitlet En
savojard-prästs trosbekännelse, i vilket R.
framlade sin starkt
känslobetonade
re
ligiösa uppfattning. I arbetet Contrat
Social (1762; Om samhällsfördraget, 1919),
framlade R. sitt demokratiska statsideal,
som blev av betydelse för franska
revolutionen liksom för senare socialistiska,
kommunistiska och anarkistiska
riktningar. Genom R:s hela författarskap går en
ström av subjektivism och en mot
samhällstvång och sedvänjor riktad
individualism, och härigenom förebådar R. den
följande romantiken. Hans självbespegling
framträder än starkare i hans Confessions
(1781—1788; sv. övers. Självbekännelser,
1912—22), där han öppenhjärtigt tecknar
sig själv och sitt eget liv, en av världslitt:s
märkligaste böcker. R. var även starkt
musikaliskt intresserad. Genom sångspelet
Le devin du village (1752) blev han av stor
betydelse för den franska komiska operan;
han var dessutom musikskriftställare och
utgav bl. a. ett musiklexikon, Dictionnaire
de musique (1767).
Genom sin protest mot
kulturutvecklingen, sin dyrkan av det naturliga
tillståndet, sitt känslosvärmeri, sin
subjektivism, sitt individualistiska och
demokratiska patos åstadkom R. en omsvängning i
1700-talets tankevärld, som hittills
behärskats av upplysningsidéerna och av
klassicismens strävan efter jämnmått och
värdig aristokratisk förfining. Hans idéer och
program, som benämnts rousseauism,
gingo sitt segertåg över hela den bildade
världen och verkade befruktande på den
andliga utvecklingen över huvud. II.
Pierre Étienne Théodore R., f.
1812, d. 1867. Fransk målare, påverkad av
den eng. landskapskonsten. Motiven till
sina ingående studerade men stort sedda
och stämningsfulla bilder valde R. ofta
bland Fontainebleauskogens åldriga ekar,
och han och Corot voro de dominerande i
den s. k. Fontainebleau- el.
Barbizonsko-lan. III. Henri R., kallad R. le
Dou-a n i e r d. v. s. R. tullnären, f. 1844, d.
1910. Fransk tulltjänsteman och självlärd
målare. Hans av ett primitivt
raffinemang präglade stil har varit
utgångspunkten för naivismen. Litt. till R. I:
G. Gran: J. J. Rousseau (1911). J.
Le-maitre: J. J. Rousseau (1912). M.
Josephson: J. J. R. (1932).
HENRI ROUSSEAU.
Självporträtt.
Roussillon [rosijå’n]. Medeltida a r a g
o-n i s k t landskap, i huvudsak motsv. det
nuv. franska dep. Pyrénées orientales. R.
blev franskt 1659.
Route [rott] (fransk.) el. r u 11. Bet. väg,
kurs, kosa.
Rouvier [rovje’], M a u r i c e, f. 1842, d.
1911. Fransk statsman, handels- och
kolonialminister samt finansminister i ett
flertal ministärer. R. var konseljpresident
1887 samt 1905—06.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
