Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runestam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5461
Runsoro—Rusdrycker.
5462
med dubbla ljudvärden förses med punkter
för att utmärka ett av dessa (stunget i =
e, stunget k = g etc.). Inskrifterna med
äldre runor äro fåtaliga; däremot finnas
ensamt i Sverige över 2 000 inskrifter med
yngre runor (i Danmark omkr. 500, i
Norge omkr. 200), detta tack vare bruket att
resa runstenar. Jfr Runsten!
Litt.: O. v. Friesen: Runorna i Sverige
(1928). E. Brate: Sveriges runinskrifter
(1922). S. Agrell: Runornas talmystik och
deras antika förebild (1927). Densamme:
Antik mysteriereligion och nordisk
runmagi (1931).
Runsoro. Se Ruwenzori!
Runstav el. p r i m s t a v. Kalender med
runor som tecken, vanl. inristade på en
käpp el. stav. R. torde ha uppkommit
under medeltiden och användes i Sverige
ända fram på 1700-talet.
Runsten. Fn. minnessten med runinskrift
(jfr Bautasten!). Bruket att resa r.
över avlidna tycks ha blivit mera allmänt
i Sverige först under 1000-talet, till vilken
tid de flesta inskrifterna kunna hänföras.
Inemot hälften av Sveriges nära 2 000 r.
finnas i Uppland, där runristningskonsten
nådde sin höjdpunkt (flera mästares namn
äro bevarade, såsom Asmund, Balle och
Öper).
Runsten. 1. Härad i Kalmar län. 2.
Socken i R. 1. 870 inv. (1932).
Runstycke [runn-], egentl.
rundstycke. Sv. kopparmynt, som präglades 1802
—30 och i värde motsv. V12 skilling.
Runtuna. Socken i Södermanlands län
(Rönö härad). 1 092 inv. (1932).
Runö. ö i Rigaviken, hörande till
Estland men bebodd av en rent sv. befolkning
på omkr. 300 personer, vilken synnerligen
troget bevarat äldre tiders levnadssätt och
seder. Skolundervisning och gudstjänst äga
rum på svenska. Litt.: Ernst Klein: Runö
(1924).
Ruotsi [ro’åt-]. Det finska namnet på
Sverige, av stammen rod, som ingår i
Roslagen (äldre: Roden).
Ru’pie. Myntenhet i britt-. Ostindien och
Burma, sedan 1920 likvärdig med 0,1 p. st.
R. indelas i 16 annas a 12 pies. På Ceylon
indelas r. i 100 cent.
Ru’ppia. Växtsläkte (fam. P otamo
getona’-cece) av i vattnet helt nedsänkta
havsväxter med smala blad och gröna blommor.
Två sv. arter finnas, R. mari’tima (H å
r-nate) och R. spira’lis (Skruvnate).
Rupprecht av Bayern, f. 1869.
Ex-kronprins av Bayern, generalfältmarskalk.
R. förde flera betydelsefulla befäl under
världskriget.
Ruptu’r (lat. ru’ptus = avsliten,
brusten). Bet. bristning (ex. av muskel,
sena).
Ru’rik. Enligt Nestors krönika namn på
den fr. Sverige (förmodligen fr. Roslagen)
bördiga grundläggaren av det ryska riket.
Rus. Den ursprungliga, efter Rurik
givna benämningen på Ryssland.
Ru’scus. Växtsläkte (fam. Lilia’cece) fr.
Medelhavsländerna. R. aculea’tus
(Stick-myrten) har styva, platta, bladliknande
grenar (fyllokladier) och röda bär
samt odlas i kruka.
Rusdrycker. I vår gällande
rusdrycksför-säljningsförordning av 1917 innefattas
under r. två slag av alkoholhaltiga drycker:
1) spritdrycker (sprit och absolut
alkohol samt varje dryck, som icke är att
hänföra till vin el. maltdryck och som
håller mer än 2V4 volymprocent alkohol), och
2) vin (varje genom alkoholjäsning fram-
RUNÖ KYRKA. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
