Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5521
Sachs—Sacklén.
5522
Sachs. I. Hans S., f. 1494, d. 1576.
Tysk skald, skomakare, den mest berömde
av de s. k. mästersångarna, särsk.
framstående såsom poetisk berättare. Jfr M ä
s-tersångare! II. Julius von S., f.
1832, d. 1897. Tysk botanist, prof, i
Wurz-burg. S., vars verksamhet var banbrytande
inom växtfysiologin, har utfört
grundläggande undersökningar över växternas
assimilation och rörelser.
Sachs. I. Josef Ernst S., f. 1872.
Finansman, f. d. generalkonsul, sedan 1902
verkst. dir. i a. b. Nordiska
Kompaniet. II. Tor vald S., f. 1887.
Journalist, riksdagskrönikör i radio sedan 1927.
Sachsare (lat. sa’xones). Germansk
folkstam, som urspr. bebodde ung. nuv. HoL
stein. Sedan s. förenat med sig andra
stammar (angrivarier, chauker och cherusker)
och bildat ett statsförbund, företogo de
plundringståg på 200-talet mot Galliens
och Britanniens kuster och deltogo på
450-talet i erövringen av detta land (se
Angelsachser!). Jämte frankerna
erövrade s. 531 thiiringarnas land och
vun-no därmed makten i Nord-Tyskland, med
ett område, som i v. nådde nästan till
Rhen, i s. till Sieg och Harz och i ö. till
ung. Elbe och Saale. Man indelar s. i fyra
grupper: engrer, östfaler, västfaler och
och nordalbinger. Karl den store kuvade
och kristnade s. (772—804), men först
efter hårda strider. S. spridde sig under
800-talet under kamp med slaverna ö. om Elbe
och Saale till nuv. Mecklenburg,
Branden-burg och Sachsen. Ur ras- och
språksynpunkt ha s. spelat stor roll för Tyskland.
Sachsen. 1. Land (republik) i
förbundsrepubliken Tyskland, f. d. konungarike,
med 15 000 kvkm ung. hälften så stort som
Dalarna. 5 080 000 inv. (1931), varav 90%
lutheraner. Huvudstad: Dresden. 2.
Prov, i republiken Preussen. — S.-A
1-t e n b u r g och S.-M einingen [ma’j-],
f. d. hertigdömen, vilka numera liksom
f. d. storhertigdömet S.-W e i m a
r-Eisenach ingå i fristaten Thuringen.
Av f. d. hertigdömet S.-K o’b u r g u n d
G o’t h a tillhör Koburg numera Bayern
och Gotha Thuringen. — S.-L a’u e n b u r g,
gammalt namn på L a’u e n b u r g.
Sachsiska Schweiz el. E 1 b s a n
d-steingebirge. Ett i förbindelse med
dels Erzgebirge, dels Sudeterna stående
bergparti på den böhmisk-sachsiska
gränsen och på ömse sidor om Elbe. S. består
av en sandstensplatå, i vilken Elbe och
dess bifloder grävt sig djupa cahons. På
grund av sin naturskönhet har S. blivit
en av Tysklands mest besökta turisttrakter.
Sachsiskt porslin el. M e i s s e n p o r
s-1 i n. Produkterna från Meissenfabriken,
Europas älsta porslinsfabrik, grundad 1710
av August den starke och först ledd av
J. F. Böttger. I början imiterades kin.
gods, senare övergick stilen till barock
samt den sirliga rokoko, som gjort varan
berömd. Varumärket är vanl. två
korslagda svärd.
Sackara’t. Föreningar av sockerarter
med baser, t. ex. kalk, ofta olösliga i
vatten.
Sackarime’ter (grek. sa’kkaron =
socker och metre’in = mäta).
Polarisations-instrument för bestämning av en lösnings
sockerhalt. Jfr Polarisation!
SackarPn (grek. sa’kkaron = socker).
Organiskt ämne av intensivt söt smak
(omkr. 500 ggr sötare än socker). I kem.
avseende är det bensoesyresulfimid,
ZCO \
C6II4 NH. S. användes som söT-
\oU2 /
ningsmedel vid sockersjuka o. dyl., ofta i
förening med alkali (k r y s t a 11 o’s), som
är lättlösligare. Det är absolut oskadligt
men saknar också helt och hållet
näringsvärde, och dess användning till
läskedrycker o. dyl. är därför förbjudet.
Sackarome’ter. Ett slags areometer,
avsedd att mäta halten av
sockerlösningar och därför ofta graderad i procent
socker.
Sackaro’s. Se Sockerarter!
Sacklén, Johan Fredrik, f. 1763,
d. 1851. Läkare, känd för sina båda
biografiska arbeten Sveriges läkarehistoria
ifrån konung Gustaf I:s till närvarande
tid (bd 1—3, 1822—24) samt Sveriges
apotekarehistoria (1833)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
