Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sackville ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5525
Saga—Sagogryn.
5526
Saga. I nord, mytologi en gudinna, vars
bet. är okänd; hon har stundom
framställts som historiens gudinna men utan
annat stöd än en felaktig tydning av
namnet S.
Saga. Ordet s. användes om flera
diktarter av något olika karaktär. På
indo-eur. område är den egentl. sagan el. u
n-dersagan en folklig, diktad berättelse,
ej lokaliserad el. tidsbestämd (»det var en
gång», »landet östan om sol och västan
om måne»), som berättas endast för att
roa och i mots. till sägnen ej gör anspråk
på att återge verkliga händelser.
Kompositionen är symmetriskt regelbunden. S.
består vanl. av tre huvudepisoder, av vilka
den mellersta i sin tur kan vara tredelad.
Mindre typiska äro de i regel enepisodiska
djursagorna och skämtsagorna,
av vilka de senare närma sig sägnen. —
O. SAGER-NELSON. Fosterbröderna.
Målning.
En något avvikande betydelse har ordet
s. i hjältesaga, som är ett folkligt
(prosa)-epos med historisk kärna, en
skapelse av en primitiv »hjälteålder» såsom
folkvandringstiden. — Den isl. sagan
slutligen är i sin huvudform en på rent
historisk grund vilande ättsaga, ehuru det
historiska innehållet givetvis utsatts för
förvanskningar under den muntliga
traditionens gång och genom stoffets rent
konstnärliga avvägning och gruppering.
Saga’r. 1. ö i n. ö. Britt. Indien, i
floden Ganges’ delta, skyddad mot havet
genom väldiga dammar. 2. Stad i mell. Britt.
Indien (Centralprov.). 39 000 inv. (1921).
Saga’sta, Praxedes Mate o, f. 1827,
d. 1903. Sp. statsman av liberal läggning,
mellan 1872 och 1902 sju ggr
konseljpresident.
Sager-Nelson, Johan Olof
Gudmund, f. 1868, d. 1896. Sv. målare, som
med förenklad, stiliserad teckning och en
overklig, ofta gröngul färgskala skildrat
förandligade och fördrömda typer med en
gripande intensitet. Litt.: Tor Hedberg:
Tre svenska målargenier (Verd. småskr.
n:r 264).
Sa’ggat el. S a’g gatjaure. Sjö i n.
Lappland, tillhörande Lilla Lule älvs s. k.
sjökedja, med 36 kvkm:s yta.
Sagi’na. Växtsläkte (fam.
Caryophylla’-ceoe) av små, spensliga örter med 4 el. 5
vita kronblad. Nio sv. arter; vanligast äro
8. procu’mbens (K r y p n a r v) och S.
no-do’sa (K n u t n a r v).
Saginaw [sse’ginå]. Fabriksstad och stor
järnvägsknut i mell. U. S. A. (Michigan).
81 000 inv. (1930).
Sagitta’ria. Växtsläkte (fam.
Alismata’-cece). S. äro vattenväxter med pillika blad
och vita, vid basen röda kronblad. En
allmän sv. art är 8. sagittifo’lia (P i
1-blad).
Sagitta’rius. Lat. namn på stjärnbilden
Skytten.
Sa’go. En stärkelserik produkt ur
märgen av sagopalmen.
Sagogryn. Äkta s. erhållas ur det inre
av stammen av Metro’xylon Ru’mphii, me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
