Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagopalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5529
Saharanpur—Saint.
5530
mot det omgivande ökenlandet. BL
viktigare oaser och. oasgrupper i Sahara må
nämnas Nildalen, Tripolis, Fessan, de
många algeriska oaserna samt i v. Sahara
Tuat och Tidikelt. Oasernas karaktärsväxt
är dadelpalmen, men här odlas också vete,
majs, tobak, lin, bomull m. m. Oaserna
hysa en så tät befolkning, att i Sahara,
frånsett Nildalen, torde bo omkr. 3 mill.
människor. S:s huvudfolk är de berbiska
tuaregerna i v. S., under det att det
centrala S. bebos av tibbufolk samt
de östligaste och västligaste delarna och
kustländerna vid Medelhavet av araber.
Dessutom finns i de flesta oaserna en rätt
talrik negerbefolkning. Samfärdseln i S.
sker ännu till stor del utefter uråldriga
karavanvägar; dock leda järnvägar till
åtskilliga oaser, varjämte regelbunden
auto-mobiltrafik tvärs över S. är under
utveckling. Politiskt tillhör hela v. S. (frånsett
det obetydliga Rio de Oro, vilket är
spanskt) och större delen av centrala S.
fransmännen, under det att mell.
Medelhavskusten jämte Fessan och närliggande
områden är it. (se Libyen!) och ö. S.
egypt.-britt. (se Egypten!) — Litt.:
T. Orre: Strövtåg i hjärtat av S. (1924).
Saharanpur [-po’o]. Stad i n. Britt.
Indien (United provinces). 62 300 inv. (1921).
Sa’hib (arab.). Bet. herre, mästare; i
Indien brukad hederstitel för européer.
JÖRAN SAHLGREN.
Fotografi.
Sahlgren. I. Nikolaus (Niklas) S.,
f. 1701, d. 1776.
Köpman, donator, bl. a.
av de medel, för
vilka Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg (öppnat
1782) anlades. II.
Gustav
Fredrik J ö r a n S., f.
1884. Prof, i nordisk
ortnamnsforskning
vid Uppsala univ.
sedan 1930.
Sahlin. I. 1. Carl Yngve S, f. 1824, d.
1917. Filosof, professor i U^)sala 1864—
1894. Han utvecklade grundtankarna i K.
J. Boströms åskådning med utpräglat
logisk skärpa och med strängt idealistiska
synpunkter. Led. av Vet. ak. 2.
Maurits Reinhold S., f. 1860, d. 1927.
Den förres son, generaldir. i
Telegrafstyrelsen 1902—04, i Järnvägsstyrelsen 1904—
07, t. f. landshövding i Stockholms län
1908—19. 3. E n a r Vilhelm S., f.
1862. Den förres broder, filosofisk och
pedagogisk skriftställare,
populärvetenskaplig föreläsare, lektor i Sthlm sedan 1911
II. Ester S., f. 1882.- Skådespelerska,
anställd vid Svenska Teatern och
Oscarsteatern 1910—25, sedan 1929 i a. b.
Radiotjänst. Se även S a 1 i n!
Sahlstedt. I. Abraham Magni S., f.
1716, d. 1776. Kritiker och språkforskare
med mångsidiga intressen. S. var en
ivrig förespråkare för den fransk-klassiska
estetiken men äger framför allt betydelse
genom sina språkliga arbeten och
strävanden, där han hävdade bruket som
högsta lag. Han utgav en Svensk grammatica
(1769) och en Svensk ordbok (1773). II.
Axel Vilhelm S., f. 1879. Prof, i
fysiologi och kemi vid Veterinärhögskolan
sedan 1916, dess rektor sedan 1925. Led.
av Lantbr. ak.
Sa’iga-antiiop el. Stäppantilop
(Sa’iga tarta/rica). Antilopart, som
förekommer i s. Ryssland och angränsande
delar av Asien på stäpperna och igenkännes
på den egendomligt uppsvällda nosen.
Saigon [sai’gån]. Huvudstad i Franska
Indo-Kina, exporthamn för Kochin-Kinas
stora risodlande områden. S. har i
huvudsak modern europ. prägel. 124 000 inv.
(1930). En förstad till S. är det ännu
folkrikare C h o 1 o n.
Sa’ima el. Sa’imen (fin. Saimaa). Sjö
i s. ö. Finland, Finlands till storleken
andra sjö (omkr. 1 300 kvkm). S., som
ligger omkr. 76 m. ö. h., avrinner genom
Vuoksen till Ladoga och står gnm S a i m a
kanal i direkt förbindelse med Finska
viken.
Saint [sän], förk. S., St., S:t., fem.
S ainte [sänt], förk. S:te (fransk.);
Saint [sejnt, i namn sant] förk. S., St.,
(eng.). Bet. helig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
