Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - San ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5559
San—Sandburg.
5560
också vid civilt arbete för statens
räkning. Tillstånd härtill meddelas av i
n-skrivningsrevisionen. I
förra fallet ökas den vanl. tjänstgöringstiden
med 90, i senare fallet med 120 dagar. Jfr
Värnplikt!
San (it. och sp., förk. av santo, fem.
santa). Bet. helig.
San. Flod i s. Polen, med källor i
Kar-paterna och utlopp i Weichsel. S. spelade
under världskriget en viktig roll. Längd:
467 km.
Sana’. Huvudstad i imamatet Jemen
(Arabien). Omkr. 25 000 inv.
San Antonio [snen-0entå’niå].
Industri-och handelsstad i s. U. S. A. (Texas),
mycket besökt vinterkurort. 232 000 inv. (1930).
Sanatoge’n (lat. sana’re = bota och
grek. ge’nein = bliva). Näringspreparat,
som huvudsakligen består av ostämne.
Sanato’rium (lat. av sana’re = göra
frisk). Specialsjukhus för vård av
lungsjuka; vilo- el. konvalescenthem.
Sancho Panza [sa’ntjå pa’ntha]. Don
Quijotes vapendragare i Cervantes
berömda roman, det praktiska bondförståndets
målsman gentemot den överspända
idealiteten.
Sa’ncta simpli’citas (lat.). Bet. helig
enfald.
Sa’nctus (lat.). Bet. helig. Den hymn,
som i vår nattvardsmässa följer efter
Fader vår. Den bygger på Jes. 6 kap. 3 v.
Sanct Veits dans. Se Veits dans!
Sand. Till s. räknas de lösa jordlager,
vilkas korn äro mellan 0,2 och 2 mm i
diameter och ej sammanhänga med varandra.
S. har bildats genom vittring samt det
förvittrade materialets omlagring genom vind,
vågor el. rinnande vatten.
Sand, George. Författarnamn för
madame D u d e v a n t.
Sand, Sara, f. 1894. Förf., bl. a. av
dikter (Tolv hav, 1929) och dramer
(Syskonbädd, 1931).
Sanda. Socken i Gotlands län (Gotlands
s. härad). 872 inv. (1932).
Sanda’l (grek. sa’ndalon). Lätt
fotbeklädnad, best, av en sula, fäst med
remmar.
Sa’ndarak. Harts, som erhålles ur
stammen av Ca’llitris quadriva’lvis och
användes i häftplåster o. dyl.
Sandarne. Kapellförsamling inom
Söderhamns stad, med betydande
trävaru-hamn. 2 802 inv. (1932).
Sandberg. I. Johan Gustav S., f.
1782, d. 1854. Målare, professor vid
konstakademien sedan 1828, dess direktör 1845
■—53. Han har utfört målningar med
folklivs-, genre- och nationella motiv samt
porträtt. BL hans arbeten märxas fresker
i Uppsala domkyrka, skildrande scener ur
Gustav Vasas historia. II. Algot
Gustaf Oskar S., f. 1865, d. 1922. Förf,
av talrika romaner och skådespel, bl.
vilka senare 33 333 (1911) vunnit stor
framgång på Stockholmsscenen. III. 1. Aron
Simon S., f. 1873. Skulptör, som utfört
dekorativa skulpturer för Stockholms
rådhus och stadshus samt byster (Aug.
Blanche, Stockholm). 2. Gustaf Emil
S., f. 1876. Skulptör, den förres broder och
liksom denne främst representerad inom
Stockholms rådhus och stadshus. IV.
Harry Karl Artur S., f. 1880.
Borgarråd (socialdem.) i Sthlm (fastighetsroteln).
V. Fredrik (Fred) Wilhelm E
f-r a i m S., f. 1881. Kansliråd i
ecklesia-stikdep. för ärenden ang. allmänna och
enskilda läroverk sedan 1921. VI. Sven
Olof S., f. 1905. Sångare,
musikförläggare, kompositör av populära sånger.
Sandbläster. Biåsmaskin, som
frampressar en stråle av fin sand mot föremål, som
därav antingen grovpoleras (metaller el.
stenväggar) el. etsas el. mattslipas (glas).
Sandborg, Olof, f. 1884. Skådespelare,
chef för Folkteatern i Göteborg 1923—31,
sedan 1931 vid Vasateatern i Sthlm.
Sandburg [s0e’ndbog], Carl, f. 1878.
Svenskfödd nordamer. förf. S. har utgivit
flera diktsamlingar, i vilka han besjungit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
