Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Santa Cruz-öarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5575
Sa’nta Cruz-öarna—Sa’nto Domi’ngo.
5576
2. S. de Tenerife. Huvudstad på
Kanarieöarna, hamnstad och turistcentrum.
60 000 inv. (1931).
Sa’nta Cruz-öarna [— kroth-]. Britt,
ögrupp i Stilla havet (Melanesien),
belägen ö. om de sydligare Salomonöarna och
administrativt hörande till de Britt.
Salomonöarna. S. äro dels vulkaniska, med
toppar upp till 924 m. ö. h., dels
korallöar. Natur och kultur erinra om
Salomonöarna.
Sa’nta Fé. 1. Prov, i n. Argentina, med
135 000 kvkm omkr. hälften så stor som
Norrland. 1 312 000 inv. (1930). 2.
Huvudstad i S. 1, modernt hamn- och
trafikcentrum. 123 000 inv. (1930).
Santala’ceae. Dikotyledon växtfamilj
(ordn. Santala’les}, omfattande
huvudsakligen tropiska växter, av vilka en mängd
äro halvparasiter. Det viktigaste släktet är
Sa’ntalum.
Santa’ler. Det viktigaste av kol
h-fol-ken i främre Indien (Bengalen). Omkr.
2,5 mill.
Santa Lucia [S8e’nto losi’a]. Britt, ö
bland de Små Antillerna (Windward
Islands) i Västindien.
Sa’ntalum. Växtsläkte (fam.
Santala’-cece) av halvparasitiska träd och buskar
fr. s. ö. Asien. Viktigast är B. a’lbum,
som lämnar vitt el. gult
sandel-t r ä. Detta innehåller bl. a. en flyktig
olja, sandelolja, som består av
ter-pener och fått användning i medicinen.
Santande’r. 1. Prov, i n. v. Spanien. 2.
Hamnstad i S. 1, en av Spaniens
livligaste handelsstäder. 86 000 inv. (1931).
Santayana [sentseja’na], George, f.
1863. Nordamer. filosof och historiker av
sp. börd, vars främsta verk sammanförts
under samlingstiteln The Life of Reason
(5 delar, 1905—06). S. har även framträtt
som poet.
Santee [ssenti’]. Benämning på floden
Congaree efter inflödet av bifloden
C a t a w b a.
Santesson. I. 1. Karl Gustaf S., f.
1819, d. 1886. Professor i kirurgi vid
Ka-185 — Ählén & Söners Uppslagsbok.
rolinska Institutet i Sthlm och överkirurg
vid Serafimerlasarettet, medicinsk förf.
Led. av flera vetenskapliga samfund och
hedersled, av Sv. läkaresällskapet, vars
ordf. S. var 1852—1853. 2. C a r 1
Gustaf S., f. 1862. Den förres son, prof, i
farmakologi vid Karolinska Institutet i
Stockholm 1895—1927, utgivare av
Nordiskt medicinskt arkiv under åren 1901—■
1916, ordf, i Landsföreningen för
folknykterhet utan förbud sedan 1922. Led. av
Vet. ak. II. Ninnan Gertrud
Paulina S., f. 1891. Skulptris. Hon
har bl. a. utfört en altartriptyk i trä för
Masthuggskyrkan, Göteborg, trästatyetten
Herde med lamm, Nationalmuseum, ocn ett
Viktor Rydberg s-monument i brons (rest i
Göteborg 1928).
Sa’nti. It. släktnamn, berömt genom
målaren Rafael Santi. Se R a f a e 1!
Santiago [-ia’gå]. Bet. »Sankt Jakob».
1. Chiles huvudstad, belägen vid foten av
Anderna på landets centrala
jordbruks-slätt, 569 m. ö. h. Staden har alltigenom
sp. prägel. Industrien och särskilt handeln
äro betydande. S. har två universitet och
flera andra kulturella institutioner. Med
sin hamnstad V a 1 p a r a i s o står S. i
elektrisk järnvägsförbindelse. S. anlades
1541. 696 000 inv. (1930). 2. S. de C
ompost e’l a. Stad i n. v. Spanien (prov.
La Coruna), med världsberömd katedral,
en av Europas förnämsta vallfartskyrkor.
26 000 inv. (1920). 3. S. de C u b a.
Hamnstad på s. ö. Cuba. 45 000 inv. (1930).
4. S. del E s t e r o. Prov, i n. Argentina,
med 138 000 kvkm ngt större än
Jämtlands län. 378 000 inv. (1930). 5. Se S ä o
T h i a g o!
Santi’m. Lettiskt mynt, 100-delen av en
lat.
Santo (it., spa. av lat. sa’nctus), fem.
s a’n t a. Bet. helig.
Sa’nto-Ama’ro. Stad i ö. Brasilien
(Ba-hia). 85 000 inv. (1920).
Sa’nto ’Domi’ngo. 1. Huvudstad i
Dominikanska republiken med ovanligt väl
bibehållen sp. 1500-talsprägel. S., som
grundlädes 1496, är Amerikas älsta av vita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
