Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sat sapienti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5587
Sat sapie’nti—Sa’ulus.
5588
punkter indelas på olika sätt. Med
avseende på innehållets art skiljer man mellan
narrativa (berättande) s., frågesatser,
uppmanings-, önske- och utropssatser; göres
åter den grammatiska
självständighets-graden till indelningsgrund, får man två
huvudslag: huvudsatser och
bisatser. De förra bilda ensamma ett
självständigt helt, medan en bisats däremot
utgör bestämning till huvudsatsen el. någon
del av denna och vanl. inledes av ett
foge-ord (en underordnande konjunktion el. ett
relativt pronomen). 2. Inom musiken dels
detsamma som period (jfr Period!),
dels de stämföringsegendomligheter, som
äro karakteristiska för olika besättningar
(t. ex. k ö r-s., o r k e s t e r-s., p i a n o-s.
o. s. v.) och dels en avslutad del inom ett
cykliskt verk (t. ex. i sonaten, symfonien,
sviten o. s. v.).
Sat sapie’nti (lat.). Bet. nog, det är nog
för den förståndige.
Satsförkortning. En ofullständig
objekts-, adverbial- el. attributsats. Det
vanligaste slaget av s. är ackusativ med
infinitiv, t. ex. »jag ser honom komma».
Satslära. Läran om satsens byggnad och
förrättningar.
Satu Mare. Se S z a t m a r-N e m e t i!
Saturatio’n (lat. sa’tur = mätt). Bet.
mättning (särsk. av lösningar med gaser,
t. ex. vid inledn. av kolsyra i den
kalkhal-tiga råsockerlösningen vid
sockerberedning).
Sature’ja. Växtsläkte (fam. Lahia’tce)
med en i s. Europa inhemsk, hos oss förr
ofta odlad art, S. horte’nsis (Kyndel),
vars blad användas till krydda.
Saturna’lier. Fornlat. folkfest, ägnad åt
Saturnus. S., som firades 17—23 dec., var
en allmän glädje- och frihetsfest. En del
av de bruk, som förekommo (t. ex. att ge
varandra gåvor), torde ha påverkat vårt
julfirande.
Satu’rnus. 1. Lat. gudomlighet, motsv.
grekernas Kronos. 2. En av de större
planeterna, belägen mellan Jupiter och
Uranus. S. var den yttersta av de under
forntiden kända planeterna.
Medelavståndet till solen är omkr. 9% ggr jordens,
omloppstiden 29^ år. Rotationstiden är lO1^
timmar. Avplattningen vid polerna är
mycket stor, omkr. Vio av ekvatorialdiametern,
som är 120 000 km. Volymen är 730 och
massan 95 ggr större än jordens, tätheten
alltså endast % av dennas. I övrigt torde
S. mycket likna Jupiter. Den är omgiven
av en tunn ring av småpartiklar, som
rotera kring S., samt dessutom, utanför
ringen, av 10 månar. Den yttersta av dessa
rör sig i motsatt led mot de övriga.
Saty’r. I grek, mytologi en
naturgudomlighet i Dionysos’ följe. S. företräder det
sinnliga, halvt djuriska naturlivet och
avbildas med spetsiga bocköron och kort
svans, stundom även med bockben och
horn.
Satyri’asis. Benämning på en sjukligt
stegrad könsdrift hos män.
Saty’ridae (G r ä s f j ä r i 1 a r). En grupp
Dagfjärilar (fam. NymphaWdidoe).
Vid basen av f ramvingar nas nerver finnas
biåslika uppsvällningar. S. äro oftast små
el. medelstora. De täthåriga larverna leva
på olika gräs.
Sa’ul. Israels förste konung omkr. 1030—
1015 f. Kr. S. förde framgångsrika strider
mot ammoniterna, amalekiterna och även
filistéerna.
Saul, Felix, f. 1883. Musiker, 1909—32
kantor vid synagogan i Sthlm, grundare av
och ledare för Sthlms Madrigalsällskap
(1917) och Sthlms Oratoriesällskap (1927),
musikpedagog, dessutom verksam som
musikskriftställare.
Saul och David. Opera av C. Nielsen
(1902, Sthlm 1931).
Sault-Sainte-Mariekanalen [så’-sont [-mae’-ri-]-] {+mae’-
ri-]+} el. S o o k a n a 1 e n. Kanal i mell. U.
S. A. (staten Michigan), som kringgår
fallen vid staden Sault-Sainte-Marie och
därigenom möjliggör fartygstrafik mellan
Övre sjön och Huronsjön.
Sa’ulus. Den lat. formen av aposteln
Pauli hebr. namn Saul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
