Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Savoyen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5593
Scabio’sa—Seen.
5594
Scabio’sa. Växtsläkte (fam. Dipsaca/cece)
med parflikade stjälkblad, ensamma,
platta blomkorgar och fjälligt blomfäste. Den
vanligaste sv. arten är <8. arve’nsis (Äk e
r-v ä d d), som även bär namnet Kna’utia
arve’nsis.
Sca’la (it.). Bet. trappa.
Scala [ska’-], Teatro della. Teater i
Milano, grundad 1778 och f. n. en av
världens allra största (rymmande 3 600
åskådare) och mest ansedda teatrar. Dess
ledare var 1921.—29 Toscanini.
Sca’liger. 1. J u 1 i u s C se s a r S., f. 1484,
d. 1558. It. lärd, förf, till den första
vetenskapliga lat. grammatiken samt till en
berömd poetik, som åtnjöt stor auktoritet
under följande århundraden. 2. Jo se ph
Justus S., f. 1540, d. 1609. Den förres
son, framstående filolog, professor i
Ley-den. Hans märkligaste arbete är det
kronologiska verket: De emendatione
temporum (1583).
Scandium. Se Skandium!
Sca’ndix. Växtsläkte (fam.
Umbelli’-feroB) med endast en sv. art, 8. Pe’cten
Ve’neris (Venuskam el.
Nålkörvel), som är ett vanligt åkerogräs på
Öland och Gotland. Frukterna ha långa
spröt.
Sca’nia. Lat. namnform för Skåne. Det
är också namn på en av småplaneterna.
Scania-Vabis, a. b. Automobil- och
motorfabrik i Södertälje, grundad 1921,
aktiekapital 0,7 mill. kr. (delvis tecknat av
Stockholms Enskilda Bank), tillgångar 4,4
mill. kr. S. sysselsätter 550 arbetare.
Scapa Flow [ske’jpo flå]. Stor fjärd s.
om den största av Orkneyöarna,
huvudoperationsbas för britt, flottan under
världskriget. Efter världskriget sänktes en
mängd här internerade tyska krigsfartyg
av sina besättningar.
Scapin [skapä’n] (fransk.). En fr.
Italien härstammande lustspelstyp, en
knipslug betjänt, som Moliére gjort till
huvudperson i farsen »Les fourberies de
Scapin» (1671).
Scaramouche [skaramo’sj] (fransk.). En
fr. Italien härstammande lustspelstyp, en
feg storskrävlare, som till sist får prygel.
Scarborough [ska’bro]. Hamnstad och
bekant badort i n. ö. England (grevsk.
York-shire). 42 000 inv. (1931).
Scarla’tti [skar-]. 1. Alessandro S.,
f. 1659, d. 1725. Framstående it.
kompositör, som bl. a. skrivit operor (omkr. 115
st.), kännetecknade av melodisk skönhet
och vokal bravur, samt ett stort antal
andliga tonsättningar. 2. D o m e n i c o S., f.
1685, d. 1757. Den förres son, skapare av
1700-talets utvecklade klaver teknik.
Scarron [skarå’n], Paul, f. 1610, d.
1660. Fransk förf, i den burleska och
komiska genren. Hans förnämsta arbete är
en (ofullbordad) roman, Roman comique
2 delar, 1651—57), som skildrar en resande
teatertrupps öden (förebilden för Blanches
»En tragedi i Vimmerby»). S., som var
krympling, var g. m. Madame de
Maintenon.
Scave’nius [ska-]. 1. Jakob
Frede-rik S., f. 1838, d. 1915. Dansk politiker,
ecklesiastikminister i Estrups
kampministär 1880—91 och en av dennas mest
oböjliga medlemmar. 2. Harald S., f. 1873.
Den förres son, diplomat, sändebud i
Petersburg 1912—18, utrikesminister 1920—
22, sändebud i Rom sedan 1923. 3. Otto
S., f. 1875. Den förres kusin, sändebud i
Petersburg 1909 och i Stockholm 1912,
under några månader 1920 dansk
utrikesminister. Sedan 1924 är han djrektör i
Store Nordiske Telegrafselskab. 4. Erik
Julius Christian S., f. 1877. Den
förres kusin, diplomat, utrikesminister
1910 och 1913—20 i Zahles
vänsterministär, sedan 1924 dansk minister i
Stockholm.
Scen [sen] (lat. sce’na). Bet. platsen, där
en händelse utspelas, ofta även händelsen
själv; del av en akt i en teaterpjäs. —
Scen a’r i o el. scen a’r i u m,
teaterregissörens promemoria över alla
anordningar, som stå i samband med en
teaterföreställning; filmmanuskript med
detaljanvisningar för de uppträdande. — S c e n
e-r i’, totalbild av ett skådespel el. ett
land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
