Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schanker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5599
Scha’nker—Schatte’ra.
5600
Scha’nker (fransk, chancre av lat.
cancer = frätsår). Sår, ådragna genom
venerisk smitta, oftast lokaliserade till
könsorganen. Man skiljer mellan den hårda
s., som är syfilis och orsakas av
Spiroche’ta pa’llida, och den mjuka,
som är u’lcus mo’lle och orsakas av
Duc-reys streptobacill.
Schan-tung. Annan stavning av S h a
n-t u n g.
Scharffenberg, Johan, f. 1869. Norsk
överläkare och nykterhetsivrare. Av hans
skrifter finnas på sv. bl. a.: Alkohol som
medicin och missbruk av recepträtten
(1920), Personlighetens frihet (1921).
Schari. Flod i Franska
Ekvatorial-Afri-ka med källor i höglandet n. om Kongo
och utlopp i sjön Tsad. Längd: 2 250 km.
Schari’ns söner, a. b. Bolag i Umeå, med
träsliperier därstädes och i Clemensnäs
vid Skellefteå, etabl. 1824, bolag sedan
1913, aktiekapital 2,5 mill. kr.,
årstillverk-ning 10 000 standard sågade trävaror och
175 000 ton våt vit mek. trämassa.
Scharla’kan (pers, sakirlåt). Bjärt röd
färg el. tyg i denna färg.
Scharlakansfeber (lat. scarlati’na). En
särskilt hos barn uppträdande, smittosam
febersjukdom, sannolikt orsakad av vissa
fr. svalget utgående streptokocker.
Inku-bationstiden är 3—6 dagar. Vid det
hastiga insjuknandet stiger febern raskt upp
till 38—40°; frosskakningar, kräkningar
och svår sjukdomskänsla åtfölja
sjukdomen i dess början; likaså smärtor i
halsen och sväljningssvårigheter. Tecken på
akut inflammation i svalget förefinnas;
tungan är belagd. I slutet av första el.
början av andra sjukdomsdagen kommer
det scharlakansröda utslaget, som först
synes på bålen och halsen och därifrån
sprider sig till extremiteterna. Utslaget
består av mycket små, ljusröda fläckar,
som hastigt förstoras och sammanflyta, så
att huden i sin helhet blir diffust,
intensivt rodnad. Utslaget försvinner efter 5
el. 6 dagar. Tungans beläggning avstötes
samtidigt, varefter tungan blir röd med
svällda, röda tungpapiller
(smultron
tunga). På 7:e el. 8:e sjukdomsdagen
brukar den sjuke bli feberfri. Samtidigt
börjar huden fjälla, varvid överhuden
faller av i stora, sammanhängande flagor,
särskilt i händerna och under fotterna.
Fjäll-ningen varar i allm. 6 veckor efter
insjuknandet. Den sjuke anses smittosam fr.
dagarna före insjuknandet till fjällningens
slut. Sjukdomen förlöper ibland mycket
lindrigt; ibland kan den taga ett
allvarligt förlopp med svåra komplikationer
av vilka mellanöreinflammation och
ägg-vitesjukdom (nefri’t) äro de viktigaste.
Behandlingen består i sängläge under hela
feberstadiet och ett par veckor därefter.
Nyligen har man börjat använda ett
specifikt serum, som gives i form av
insprut-ningar. Bäst är då detta serum gives
inom de första 4 sjukdomsdagarna.
Dödligheten i s. växlar mycket. Förr var
dödlighetsprocenten 10—20, de sista åren har
den varit under 1.
HENRIK SCHARTAU.
Gravyr.
Scha’rtau. 1. Henrik S. f. 1757, d.
1825. Komminister i Lund 1785,
kontraktsprost 1813. S. var
en framstående
predikant och
själasörjare, och hans
inflytande på derr sv.
predikan har varit
betydande. Han
framhöll
kristendomens etiska allvar
och framställde i
sina predikningar
det kristna livets
inre utveckling
(nådens ordning).
Ge
nom unga prästmän fördes hans
åskådning till västkusten, där den
framkallade en väckelse. Denna bröt igenom på
1840-talet och utgör ännu den andliga
grunden för västkustens kyrkofromhet
(schartauanismen). 2. Frans 8.,
f. 1797, d. 1870. Den förres brorson,
affärsman, riksdags- och kommunalman,
grundare av Schartaus
handelsinstitut i Stockholm (öppnat 1865).
Schatte’ra (tysk. Schatten = skugga).
Bet. att ange skuggor och dagrar t. ex. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
