Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5645
Sekt—Selangor.
5646
Sekt (lat. se’cta = anhang). Religiöst
parti, som skilt sig från det härskande
kyrkosamfundet. —• S e k t e r i’sm,
sektväsen, söndring. — S e k t e r i’s t, medlem
av en sekt.
Sekt (sp. vino seco = torrt vin). Starkt,
sött vin, som beretts av delvis torkade
druvor. I Tyskland musserande vitt vin.
Sekte’r. Fordom bruklig förk. för
sekreterare.
Sektio’n (lat. seca’re = skära). Bet.
avdelning; snitt. Inom matematiken
skärningen mellan en plan och en buktig yta.
Jfr K o n i s k a sektioner!
Se’ktor (lat. seca’re = skära). Bet.
avsnitt. — Cirkelsektor, se Cirkel!
Sekula’r el. s e k u 1 ä’r (lat. secula’ris
av se’culum = århundrade). Något som
hänför sig till ett århundrade el. sker vart
hundrade år. Inom astronomien el. fysiken
kallas de fenomen s., som försiggå under
mycket långa perioder, i regel omfattande
flera tusen år.
Sekularise’ra (lat. se’culum — »världen»
i mots. till kyrkan). Förvandla kyrklig
besittning till världslig.
Sekulä’r. Se Sekular!
Seku’nd (lat. secu’ndus = den andre).
1. Tids- el. vinkelmått, motsvarande Veo
minut. 2. Inom musiken det andra diatoniska
tonsteget räknat fr. en viss ton och
inter-vallet mellan dessa toner, t. ex. c-d stor
s., c-dess liten s. och c-diss
överstigande s.
Seku’nda (lat. secu’nda). Bet. den andra
i ordningen. I fråga om kvalitet bet. s.
ofta lägre el. dålig sådan.
Sekunda’nt (lat. secunda’re = gynna).
Hjälp och vittne åt duellant.
Sekundchef. Andre chef, underchef.
Sekunde’ra (lat. secunda’re). Bet. hjälpa.
Sekundä’r (fransk, sécondaire). Bet. ngt
som kommer i andra rummet. Ordet
används i en inängd stående termer, t. ex.
s. könskaraktärer (se Kön!), s. emotioner
(se Emotion!), sekundärelement (se
Galvaniskt element!),
sekundär
stationer (se Elektrisk
kraftöverföring!), sekundärstrålning (se
Fluorescens!), sekundärströmmar
(se I n d u k t i o n!), s. kroppshåla (se
C o e 1 o m!).
Sekurite’t (fransk, sécurité). Bet.
säkerhet, trygghet.
Sekve’ns (lat. seque’ntia av sequi = följa).
1. Omtagning av en och samma melodi,
ackordföljd el. rytmiska figur i ett högre
el. lägre tonläge. 2. En i sitt sista
utvecklingsstadium med hymnen närbesläktad
kyrklig mässång, vilken torde ha uppstått
i Frankrike på 800-talet. Ett annat namn
för s. är prosa.
Sekve’ster (lat. seque’strum). Bet.
kvarstad, beslag (tagande). —
Sekvestre’-r a, belägga med kvarstad, ta i beslag.
Sel el. sel e. Bet. lugnvatten (i en flod).
SeTa. Ett i Psaltaren och Habakuks bok
förekommande musikaliskt konstord av
oviss betydelse.
Sela’ehii. Se Hajar!
Selagine’lla. Ett släkte
Kärlkryptogamer (fam. Selaginella’cece), med två
slags sporer, nämligen dels
makrospo-r e r, som bilda honliga protallier och
motsvara fanerogamernas embryosäckar, dels
mikrosporer, som bilda hanliga
protallier och motsvara pollenmoderceller.
Endast en sv. art finnes, nämligen N.
se-laginoi’des (D v ä r g 1 u m m e r),
mycket vanl. på fuktig gräsmark i n. Sverige.
Selander, Sten,
f. 1891. Författare,
kritiker. Bland hans
arbeten märkas
diktsamlingarna
Vägen hem (1920)
och En dag (1931).
S. har även utgivit
antologien Den
unga lyriken (1924)
samt essaysaml.
»Modernt» (1932).
STEN SELANDER.
Fotografi.
Selangor [solanggå’o] el. S a 1 a n g o r.
En av de Malajiska skyddsstaterna på
halvön Malakka i Bortre Indien, med 8 300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
