Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sergipe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5663
Serner—Servitu’t.
5664
har verksamt
ivrat för naturskydd.
Led. av Vet. ak.
Serner, Gunnar,
f. 1886. Förf, med
författarenamnet
Frank Heller.
Han har skrivit en
mängd hurtiga och
fyndiga
äventyrs-och detektivromaner
sedan debuten 1914.
RUTGER SERNANDER.
Fotografi.
Serpenti’n (lat. se’rpens = orm). 1.
Vanl. grönsvart el. grågrönt mineral, best,
av vattenhaltigt magnesiumsilikat och
något ferrosilikat, bildat genom omvandling
av olivin. Det användes till arkitektoniska
detaljer samt till prydnadsföremål. 2.
Långa, smala pappersremsor i olika färger,
som kastas upp i luften vid
karnevalsupp-tåg. 3. Vindlingar av en flod.
Se’rra. Portug. ord, som egentl. bet. såg
men även bergskedja, vanl. i namn på
portug. och brasilianska bergskedjor. Dessa
sökas under huvudordet, t. ex. Serra da
Estrella under E st r ell a. Jfr Sierra!
Se’rum (lat.). Blodet består dels av
blodkroppar, dels av den vätska, blodplasmat,
vari blodkropparna äro uppslammade.
Denna vätska håller bl. a. fibrinogen, som kan
utfällas som fibrin. Återstoden av
blodplasmat kallas blodser um (se Blod!).
Detta innehåller för varje djurart specifika
äggvitekroppar, varjämte vissa sjukdomar,
t. ex. tyfus och syfilis, åstadkomma vissa
förändringar av serum, vilket gör att
blod-serum från den sjuke kan användas vid
ställande av diagnos
(serumdiagno-s t i k). Likaså har man funnit, att serum
(från djur), som immuniserats, har
förmåga att, om det insprutas på en annan,
åstadkomma immunisering. Detta kallas
serumterapi och användes med stor
framgång t. ex. vid behandling av difteri,
stelkramp, ormbett o. dyl.
Serumsjuka. De sjukdomssymtom, som
uppträda framförallt vid upprepad
injektion av artfrämmande blodserum och som
bero på en genom bildning av vissa
ke
miska ämnen, antikroppar, framkallad
överkänslighet (jfr I d i o s y n k r a s i!).
S. yttrar sig huvudsakligen i feber,
hudutslag med klåda, ledsvullnad, äggvita,
vattusvullnader m. m., samtliga symtom av
kortvarig, ofarlig natur. S. iakttages
framförallt vid serumbehandling av difteri, då
ju artfrämmande serum (vanl. från häst)
insprutas. De obetydliga obehagen av s.
uppvägas många gånger om av
serumbe-handlingens välsignelser.
S. kan dessutom i många fall
förebyggas.
Serva’1 (Fe’lis se’rval). Afrikanskt
kattdjur med gul, svartfläckig päls,
höga ben och stora öron. Längd omkr. 1 m.
Serve [sav] (eng.). Bet. givning.
Bollgiv-ning i tennisspel.
Service [sa’vis], Robert William,
f. 1874. Eng.-kanadensisk förf., vars av
Kipling påverkade diktning skildrar amer.
nybyggar- och guldgrävarliv. I sv. övers,
finnas bl. a. Guldgrävardikter (1917)
romanen Guldgrävartåget anno 98 (1924) samt
Bluffmakaren (1925).
Service [sa’vis] (eng.). Bet. tjänst, syssla,
tillhandahållande av tillbehör,
upplysningar etc.
Servi’1 (lat. se’rvus = slav). Slavsinnad,
krypande. — Servilit e’t, kryperi.
Servi’s (fransk, service av lat. servi’re
= tjäna). 1. Handräckning, borduppsats,
tillbehör. 2. Handräckningsmanskap,
betjäning (t. ex. kanonservis).
Servi’sledning. En sidoledning, som
fördelar gas, vattenledningsvatten,
elektricitet o. dyl.
Servitu’t (lat. se’rvitus = slaveri,
underdånighet). Rättighet för innehavaren av
en fastighet att till förmån för denna (till
ökande av dess brukbarhet) utöva ett visst
begränsat förfogande över en annan
fastighet. Ex. på s.: skogsfång, torvtäkt, rätt
till väg och bete samt framdragande av
ledningar. Till säkerhet för s:s fortbestånd,
även då den belastade fastigheten byter
ägare, kan man hos domstol erhålla i
n-teckning av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
