Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigtunaskolan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5707
Sigvard—Sile’nos.
5708
Isl.-dansk förf., som utgivit arbeten på
danska och isl., bl. a. Bjcerg-Ejvind o g
hans Hustru (1911; sv. övers. Bärg-Ejvind
och hans hustru, 1913), ett skådespel med
isl. ämne.
Sigvard Oscar Fredrik, f. 1907.
Arvfurste, hertig av Uppland, son av
kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan
Margareta.
Sigvat Tordsson, f. omkr. 995, d. omkr.
1045. Isl. skald, företrädande en sundare,
mindre konstlad skaldediktning. År 1018
företog han en resa till bl. a. Sverige,
vilken han skildrat i Austrf aravisur.
Si’gyn. Enl. fornnord. gudalära en av
gudinnorna, gift med Loke.
Siikajoki [si’ka-]. Socken i n. Finland
vid mynningen av den liknämnda älven.
Vid S. kyrka besegrade svenskarna under
Adlercreutz 1808 en rysk truppstyrka.
Sik (Corego’nus lavare’tus}. En art
Laxfiskar med liten munöppning,
djupt kluven stjärtfena och underkäken
kortare än överkäken. Längden kan gå
upp till 90 cm. S. förekommer i alla större
sv. sjöar och floder samt i Östersjön,
varifrån den går upp i floderna för att leka.
Den är en god och i somliga trakter
mycket viktig matfisk.
Sikel (hebr. sche’kel). Bet. vikt, särsk.
för guld och silver. Den användes hos
judar, assyrier och babylonier, innan
präglade mynt blevo brukliga och var av
mycket växlande penningvärde.
Si’kem. Forntida stad i Palestina, det
nutida N a b u 1 u s, en gång Samariens
huvudstad, med bet. fornlämningar.
Si’kher (hind. sikh = lärjunge). Ind.
religionssamfund, stiftat av N a’n a k (f.
1469, d. 1538), som med upptagande av
både ind. och muhammedanska element
ville skapa en rent monoteistisk lära.
Deras heliga skrift kallas Granth el.
Adi-Granth (bet. »den urspr. boken»). S.
innehade fr. senare hälften av 1700-talet ett
mäktigt rike i Punjab, som vid 1800-talets
mitt underkuvades av engelsmännen.
Si-kiang. Syd-Kinas största flod med
källor i ö. Junnan och mynning i Sydkine-
siska havet. Vid en av mynningsarmarna
ligger Kanton. Längd: 1 800 km.
SPkkim. Britt, lydstat i n. Britt. Indien
på Himalayas s. sluttning, med 7 300 kvkm
ung. lika stor som Medelpad. Klimat och
natur växla efter höjden ö. h., fr. evig snö
till tropisk urskog. Jordbruk och
skogsbruk äro huvudnäringar. 82 000 inv.
(1921). Huvudstad: G a n g t o k.
Siklöja (Corego’nus a’lbula). En art
Laxfiskar, som liknar siken utom i
storlek (längd omkr. 30 cm.). Överkäken
är kortare än underkäken. Rommen går
saltad i handeln under namn av 1 ö j r o m.
Viktig matfisk.
Siko’rski, Wladyslaw, f. 1881. Polsk
militär. S. kom såsom generalstabschef fr.
1921 och krigsminister 1923—25 att leda
den polska arméns omorganisation.
Siktväxel, a v i’s t a v ä x e 1. Växel, som
är ställd att betalas vid uppvisandet.
Sil. Socken i Skaraborgs län (Kinne
härad). 273 inv. (1932).
Silarna. Två sjöar på gränsen mellan
Dal och Värmland, Ö. Silen och V. Silen,
med en yta av resp. 44 och 47 kvkm.
Si’las el. S i 1 v a’n u s. Pauli följeslagare
under hans andra missionsresa (Apg. 15—
18 kap., 2 Kor. 1:19; 1 och 2 Tess. 1:1).
Silben. Ett av hjärnskålens ben. S.
ligger innanför näsans övre del och bildar bl.
a. övre delen av dess skiljevägg. Det
genomborras av flera små hål för
luktnerverna (därav namnet).
Silbodal. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 2 584 inv. (1932).
Sile’ne. Växtsläkte (fam.
Caryophylla’-cece) med åtta sv. arter, av vilka <8. nu’tans
(B a c k g 1 i m), R. veno’sa (T a r a 1 d)
och 8. rupe’stris (Bergnejlika)
torde vara de vanligaste. I fjällen
förekommer allmänt R. aca’ulis (F j ä 1 1 g 1 i m)
med röda blommor.
Sile’nos. Antik naturgudomlighet, vilken
vanl. framställes som en berusad komisk
figur i Backusföljet; sv. namn: S i 1 e’n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
