Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjukgymnastik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5735
Sjåare—Självstympning.
5736
dess förbundna England-Hannover. Kriget
var en följd av fiendskapen mellan
Preussen och Österrike, närmast m. anl. av
Schlesien (se Österrikiska t r o
n-följdskriget!), samt av den
fransk-eng. rivaliteten på havet och i kolonierna
(angående Sveriges deltagande se
Pommerska kriget!). Den preussiska
armén ådagalade i detta krig sin
utomordentliga duglighet och tillfogade de
förbundnas till storleken betydligt
överlägsna härar flera svåra nederlag, bl. a. vid
Rossbach och Leuthen (1757). Samtidigt
vunno engelsmännen betydande
framgångar på havet. Ställningen blev dock mot
slutet mycket hotande för Preussen, men
sedan Ryssland efter Elisabeths död
från-trätt koalitionen och ingått förbund med
Preussen förlorade de förbundna övertaget
och Österrike måste i freden i
Huberts-burg 1763 avstå från kravet på Schlesien.
Freden mellan England och Frankrike
slöts i Paris s. å. varvid England erhöll
Ca-nada och Louisiana ö. om Mississippi jämte
en del kolonier samt av Frankrikes
bundsförvant Spanien Florida.
Sjåare (holl. sjotiwen = slita och släpa).
Gammal benämning på hamnarbetare.
Numera bet. ordet ofta person med supigt
leverne.
Själamässa. Se Requiem!
Själavandring. Religiös föreställning,
som vilar på den primitiva uppfattningen
av själen som en i förh. till sin kropp fullt
självständig varelse, vilken efter döden
endast »flyttar in» i en annan kropp.
Mångfaldiga spår av ett dylikt tänkesätt finnas
bl. a. i de europ. folksagorna. Läran om
s. har dock framför allt utformats i
Indien, där den förbundits med tanken om
människans moraliska ansvar;
återfödel-sens villkor bero på hur man levat i en
föregående tillvaro. Detta oändliga och
ovissa kretslopp har dock av indiern känts
som en tung börda, och befrielsen fr. s.,
n i r v a n a, är målet för alla de ind.
frälsningsreligionerna.
Själevad. Socken i Västernorrlands län
(Ångermanlands n. domsagas tingslag).
9 082 inv. (1932).
Själevadsån. Vattendrag i n. ö.
Ångermanland, avlopp för Anundsjön, med
mynning i Örnsköldsviksfjärden. Viktig
flottled.
Själland. Danmarks största ö, med 7 500
kvkm lika stor som Medelpad.
Rullstens-lera är den vanl. formationen; marken är
ganska kuperad och i allm. bördig. S:s
högsta punkt är Gyldenlöves Höj (126 m)
belägen ung. mitt på ön. Huvudnäringar
äro på landsbygden åkerbruk med
boskapsskötsel, i Köpenhamn industri och
handel. 1,4 mill. inv. (1930). Av S:s 19
städer är Köpenhamn den största.
Sjä’lmatjåkko. Fjällmassiv i n.
Lappland, n. om Kebnekajse, med en högsta
topp på omkr. 2 000 m.
Självantändning. Vissa ämnens egenskap
att oxideras vid vanlig temperatur, varvid
genom oxidationen värmegraden
småningom stegras, tills antändningstemperaturen
uppnås. S. underlättas genom att ämnena
äro finfördelade och tätt packade.
Olje-dränkt trassel är ej sällan utsatt för s.
Självbefläckelse. Detsamma som o n a n i.
Självdeklaration. En till ledning för
skattetaxering föreskriven uppgift om
inkomst- och förmögenhetsförhållanden. S.,
som avgives på heder och samvete, skall
avlämnas av envar, för vilken inkomsten
under nästföregående år tillsammans med
Geo av förmögenheten vid årets utgång
uppgått till minst 600 kr. S. skall avges
enl. fastställt formulär till endera
taxeringsnämnden, K. B., magistraten el.
landsfiskalen ceh i regel vara inlämnad
före 15 mars. Icke beviljat uppskov
medför förlust av rätten att överklaga
taxering. Litt.: H. Richter: Vad jag får draga
av i självdeklarationen (1930). P. E. Sköld:
Taxeringshandbok (Tidens
medborgarhand-böcker X).
Självinduktion. Se Induktion!
Självspilling (av äldre sv. spilla =
fördärva). Annat uttryck för självmördare.
Självstympning el. a u t o t o m i’. Vissa
djurs förmåga att vid fara, t. ex. då de
med någon del blivit fastklämda, avkasta
vissa kroppsdelar. S. förekommer hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
