Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5793
Skrible’r—Skrot.
5794
Skrible’r (tysk. Skri’bler). Bet. skrivare,
(dålig) författare.
Skridfinnar. Ett nord, folk, som omtalas
av senantika och medeltida
historieskrivare. De sägas kunna springa i djup snö
fortare än de vilda djuren. Namnet anses
beteckna de skidåkande lapparna.
Skrift. Tecken, varmed man försöker
återge det talade språket. Den älsta och
ursprungligaste skriften är
bildskriften; i denna återges de händelser, el. det
meddelande som avses genom täml.
schematiska bilder, avbildningar av konkreta
föremål; en sådan s. finns väl utbildad hos
en del indianstammar. Även de egyptiska
hieroglyferna är en slags bildskrift. Ur
bildskriften utvecklas ordskriften, i det att
varje ord i språket får sitt tecken, urspr.
föremålets bild (denna karaktär har delvis
den kinesiska s.). Senare utvecklas härur
stavelseskriften, som begagnar ett tecken
för varje stavelse el. sammanställning av
två el. flera ljud; på detta är bokstaven
x (= ks) ännu exempel. Nästa
utvecklingsstadium är bokstavsskriften, som avser att
återge varje enskilt ljud medels ett
bestämt tecken. På detta system grunda sig
de flesta moderna alfabet, ehuru en
konsekvent ljudenlig s. ej uppnåtts. Eör
språkforskningens bruk, dialektuppteckningar
o. dyl. har särskild fonetisk s. skapats.
— Den egyptiska s., som företer olika
utvecklingsstadier från bildskrift till
stavelse- och bokstavsskrift, indelas bl. a. i
hieroglyfskrift, hieratisk s., demotisk s.
och koptisk s. Besläktad med den
egyptiska s. synes den fornsemitiska s. vara;
ur denna har sedermera den grekiska
utvecklat sig. Denna har i sin tur givit
upphov till den latinska s. och de slaviska
alfabeten.
Jämte ljudskriften, som strävar att så
exakt som möjligt återge språkets
uttals-former, finns även s.* k. betydelse- el.
be-greppsskrift (ideografi); den består av ett
slags konventionella tecken, som ha
en bestämd betydelse oavsett den
växlande språkliga benämningen i olika språk.
Ex. är de matematiska tecknen,
%-teck-net m. m. Även den kinesiska s. är ett slags
betydelseskrift, enär ett visst ordtecken
of
ta har en olika benämning i de olika
dialekterna. Jfr Alfabet!
Skriftermål. Gudstjänst, som utgör en
förberedelse för nattvardsgång. Utom
prästens skriftetal äro s:s huvuddelar
syndabekännelse och avlösning.
Skriftexpe’rt (lat. expe’rtus = erfaren).
Person, som äger sakkunskap ifråga om
handstilars äkthet och inbördes
identitet etc.
Skriftgrani’t. En art pegmatit med
parallellt stående kvartsstänglar, varför
brottytorna erinra om (hebreisk) skrift.
Skriftlav (Gra’phis scri’pta). Den
viktigaste arten av lavsläktet Gra’phis. S. har
skriftliknande fruktkroppar på slät bark
av flera lövträd. Själva laven växer inuti
barken.
Skriftlärd. Uttolkare av Mose lag. De
skriftlärda voro på Jesu tid
judendomens andliga ledare. Då den mosaiska
lagen med de därtill knutna utläggningarna
och stadgarna hade stort inflytande på det
borgerliga livet, voro de ej blott teologer
utan även jurister. S. tillhörde
huvudsakligen fariséernas parti, men även
saddu-ceiska s. funnos.
Skritt. Den långsammaste rörelsetakten
för husdjurens förflyttning. Stegens
hastighet växlar hos hästen alltefter djurens
temperament mellan 60—100 i minuten.
Man kan räkna med att en ridhäst i skritt
tillryggalägger kilometern på 10—12 min.
Eör en tyngre häst (arbetshäst) åtgår
ungefär 15 min.
Skr jabin. Se Scriabin!
Skrofler el. scrophulo’s (antagl. av lat.
scro’fuloe = halssvulster, diminutiv av
scro’fa = sugga). Tuberkulos hos barn med
s. k. e x s u d a t i’v d i a t e’s, d. v. s.
benägenhet för slemhinnekatarrer, eksem m.
m. Den tuberkulösa infektionen drabbar
härvid framförallt lymfkörtlar, hud,
bensystem och buk- och brösthålans serösa
hinnor samt har relativt godartat förlopp.
Skrot (ä. tysk, schrot = sönderskuret
stycke). 1. Kasserade metallföremål el.
sådana, som endast äga metallvärde. 2.
Blykulor och metallstycken, som ingå i
granater och kartescher. 3. Guld- och silver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
