Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5809
Skänninge möte—Sköld.
5810
SKÄNNINGE
STADSVAPEN. Fältet blått.
Jungfru-Maria-bildens
dräkt silver, dess
nimbus, krona och
liljestav gyllene,
ävenså inskriptionen
Beata Maria.
målshandeln är
livlig. Stadens
betydelse torde ha varit
störst under
1200-och 1300-talen. Ett
kyrkomöte (1248)
och flera herredagar
ha hållits i S. 1 711
inv. (1932).
Skänninge möte.
Kyrkomöte, som
hölls i Skänninge
1248 under ledning
av den påvlige
lega-ten Vilhelm av
Sabina. Där
bestäm
des, att celibatet skulle genomföras i
Sverige samt att den kanoniska rätten skulle
studeras.
Skänninge stadga. En troligen på
herredagen i Skänninge 1284 av Magnus
Ladulås utfärdad förordning om »konungsfrid»
m. m.
Skäppa. Gammalt skånskt och danskt
rymdmått, vanl. motsv. % el. Vs tunna.
Skäppland. Gammalt sv. åkermått,
motsvarande omkr. 8 ar.
Skära. I sammansättningar använt sv.
namn på Bidens- och Saussurea-arter.
Skäralid. Dalgång i Söderåsen,
Kristianstads län (Riseberga socken), berömd för
sin naturskönhet och rika växtlighet,
mycket besökt av turister.
Skärbönor. Se Phaseolus!
Skärfläcka (Recurviro’stra avoce’tta). En
art Snäppor med starkt uppåtböjd
näbb, fullständig simhud, långa vingar,
höga ben och svart och vit fjäderdräkt. Den
förekommer vid havskuster och fanns förr
å Öland och Gotland.
Skärgårdskryssare. Ett slags ganska
billiga och jämförelsevis snabbgående
segelbåtar, avsedda för kappseglingar och
långturer.
Skärhamn. Municipalsamhälle i
Göteborgs och Bohus län (Stenkyrka socken).
1 029 inv. (1932).
Skärkind. 1. Härad i Östergötlands län.
2. Socken i S. 1. 1 417 inv. (1932).
Skärlångor (Gaidropsa’rus). Ett släkte
Torskfiskar med långa rygg- och
analfenor samt skäggtömmar på nosen.
Två arter finnas vid sv. västkusten.
Skärmfjäll. Se Graminese!
Skärmytsling (tysk. Scharmiitzel, fransk.
escarmouche av it. scara = skara och
muccia = bakhåll). Bet. mindre strid,
förpostfäktning, handgemäng.
Skärselden. Det reningens och
luttring-ens stadium, som den kristne enl. kat.
lära har att genomgå, innan han når
saligheten. Den är av olika längd och
svårighet och undgås endast av ett fåtal
heliga.
Skärsnultror (Crenila’brus). Ett släkte
Läppfiskar med en sv. art, S k ä
r-s n u 11 r a n (C. el. La/brus me’lops). Den
är brokigt färgad i grönt, blått och
rödbrunt; längden högst 25 cm. Den finns vid
hela västkusten.
Skärstad. Socken i Jönköpings län (Vista
härad). 2 138 inv. (1932).
Skärsten. Den blandning av
svavelkoppar och svaveljärn, som erhålles, då den
rostade kopparmalmen smältes med kol
och kvarts.
Skärtorsdag (fsv. skoera = rena). Bet.
egentl. »reningstorsdag». Mycket gammal
benämning på torsdagen i påskveckan, då
inom kat. kyrkan offentliga botgörare
brukat renas från sina synder och
återupptagas i kyrkans gemenskap.
Skärv. Socken i Skaraborgs län (Valle
härad). 545 inv. (1932).
Skärvan. Annan benämning på
engelska sjukan.
Sköl. Ett slags rivningsbreccia, som
genomsätter el. begränsar en malmfyndighet
el. bergart.
Sköld. I. 1. Johannes (Hannes)
E velin us S., f. 1886, d. 1930’.
Skriftställare, docent i slaviska språk i Lund
1922, en av de ledande inom den sv.
Clarté-rörelsen. 2. 011 e S., f. 1894. Den förres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
