Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slite ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5825
Sluter—Slätskonert.
5826
Sluter [sly’-], Claus, födelseår obekant,
d. 1411. Nederländsk bildhuggare, den
ledande inom den burgundisk-nederländska
skulpturskolan och verksam i Dijon. Hans
namn är främst knutet till klostret
Champ-mol vid Dijon och dess s. k. Mosesbrunn.
Hans figurstil utmärkes av en dittills osedd
monumental bredd och kraft samt
inträngande realism.
Slutfall. Detsamma som kadens.
Slutledning. Den tankeoperation,
varigenom man med hjälp av tvenne såsom
riktiga antagna omdömen bevisar ett tredje
omdömes riktighet. Den enklaste formen
för s. är: 1) s är m, 2) m är p, 3) alltså:
s är p (ex. 1) svenskarna äro skandinaver,
2) skandinaverna européer, 3) alltså äro
svenskarna européer). 1) och 2) kallas
premisser, 3) slutsats, s benämnes underterm,
m medelterm och p överterm. Jfr
Premiss!
Slutsten. Översta stenen i en valvbåge.
Slågarp. Se Lilla S., Stora S.!
Slån. Sv. namn på Pru’nus spino’sa.
Slåtterblomma Sv. namn på Parna’ssia
palu’ stris.
Slåtterfibbla. Sv. namn på HypochaPris
macula’ta.
Släcka. Sjöterm, som bet. släppa efter
på taljor och tåg utan att kasta loss.
Slädene. Socken i Skaraborgs län (Viste
härad). 214 inv. (1932).
Släggkastning. Idrottsgren av skotskt
ursprung. I modern s. användes en
järnkula av 7,25 kg:s vikt, i st. för skaft
försedd med en 1 m lång lina el. kedja med
2 järnhandtag.
Släktträd. Se Anor!
Sländor. Flera olika insektsgrupper av
olika omfattning, ofta detsamma som
nätvingar. Se även Dagsländor,
Flicksländor, Trollsländor!
Släp. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 1 509 inv. (1932).
Släplogg el. re 1 i n g s 1 o g g. En med
skruvformade blad försedd apparat, som
släpar i en lina efter fartyget och roterar
till följd av dettas fart. Rotationen
överföres genom linan till ett på fartygets reling
fastgjort räkneverk, på vilket man kan
avläsa den tillryggalagda distansen mellan
tvenne tidpunkter.
Slätbaken. Vik av Östersjön,
inträngande i Östergötland s. om Vikbolandet. S.
fortsättes mot v. av Göta kanal och är
därför livligt trafikerad.
Slätpriek. Sjömärke, prick utan
topptecken.
TREMASTAD SLÄTSKONARE.
Slätskonare. Seglare med från tre ända
till sju master, vilka alla äro riggade för
gaffel- och gaffeltoppsegel. S. segla
utmärkt för bidevind och äro mera
lätt-manövrerade än seglare med rår. På våra
farvatten förekomma sällan s. med flera
än två master.
Slätskonert. Fartygstyp som skiljer sig
från galeas dels däri, att den aktersta
masten är den längsta och dels däri, att
rår ej förekomma på någon av masterna.
SEXMASTAD SLÄTSKONARE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
