Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smith ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5831
Smith—Smuggling.
5832
med hans affärsintressen. S. hade tvenne
döttrar, verksamma som spiritistiska
författarinnor: Mary Kar ad j a samt L
u-eie Lagerbjelke (se LagerbjeL
kel). II. Anders Wilhelm
Salomon S., f. 1853. Apotekare, främst känd
som främst, sångare och mnsikfrämjare.
1921 erhöll han titeln musices professor.
Led. av Mus. ak. III. Vilhelm S., f.1867.
Målare, prof, i målning vid Konsthögskolan
sedan 1913. Han har utfört genrebilder,
landskap och porträtt med ett brett och
kraftigt föredrag. Led. av Konst-ak. IV.
E j n a r Wilhelm S., f. 1878, d. 1928.
Förf., jurist, utg. av romaner, ofta med
västkustmotiv, Rönnercrantmarnas stad
(1912), Britt Marie Colstrup (1916), Kate
Ranke (1921). V. L e n n a r t S., f. 1886.
Prof, i oorganisk kemi vid Lunds
universitet sedan 1922.
Smith, Joseph. Se Mormoner!
Smith. I. Adam S., f. 1723, d. 1790.
Skotsk filosof och nationalekonom. S. har
fått hedersnamnet »nationalekonomiens
fader» tack vare sitt banbrytande arbete An
inquiry into the nature and causes of the
wealth of nations (1776, sv. övers. En
undersökning av folkens välstånd, dess natur
och orsaker). S. är grundläggare av den
klassiska nationalekonomien och dess
praktiska tillämpning, den ekonomiska
liberalismen. S. utgick fr. fysiokraternas
lärosatser och visade gentemot
merkantilister-na, att det verkliga välståndet mera
beror av det nationella arbetsresultatet än av
penningmängden. Hans tro på det
ekonomiska livets självreglering ledde honom tiil
den uppfattningen, att frihandeln vore till
nytta för alla länder. II. W i 11 i a m S.,
f. 1769, d. 1839. Eng. geolog, som bl. a.
visat, att geologiska lager med samma
fossila arter måste vara av samma ålder. III.
William Robertsson S., f. 1846,
d. 1894. Skotsk teolog, framstående
kännare av semitisk religion.
Smith, Alfred (»A 1»), f. 1873.
Guvernör i New York 1919—1928, demokratisk
presidentkandidat vid presidentvalet 1928,
känd bl. a. som motståndare till
rusdrycks-förbudet.
Smithsonian Institution [-så’nien [-insti-tjo’sjon].-] {+insti-
tjo’sjon].+} Vetenskaplig akademi i
Washington, grundad 1846 genom donationsmedel
fr. den eng. kemisten James Smithson (f.
1765, d. 1829) och omfattande bl. a. ett
astrofysiskt observatorium, zoologisk
trädgård, etnografiskt, naturhistoriskt och
konstmuseum.
Smiths sund. Sundet mellan n. v.
Grönland och Ellesmere Land.
Smittkoppor. Se Koppor!
Smoking [små’-] (eng.). Bet. egentl.
rökrock. Svart sällskapsdräkt med ur ringad
väst (mellanform mellan frack och kavaj).
Smole’nsk. Stad i v. Ryssland (R. S. F.
S. R.) vid övre Dnjepr, med universitet och
livlig handel. 79 000 inv. (1926).
Smollett [små’llit], Tobias George,
f. 1721, d. 1771. Skotsk romanförf., särsk.
känd genom sin picareska roman Roderick
Random (1748; sv. övers. 1824). S. kan
betraktas som den moderna sjöromanens
skapare.
Smolucho’vski, Maryan, Ritter v.
S m oT a n, f. 1872, d. 1917. Österr.-polsk
fysiker, professor i Krakow. S:s viktigaste
arbeten falla inom molekylarfysiken.
Smorläder. Grövre, med fett insmort
oxläder.
Smorzando [smårtsa’ndå] el. s m o
r-z a t o [smårtsa’tå] (it.). Bet.
utslocknande. Förk. s m o r z. Liktydigt med m
o-r e n d o.
Smuggling. In- och utförsel av varor i
strid mot gällande förbud el. utan
erläggande av tull. S. är straffbelagd i bl. a.
1923 års lag om straff för olovlig
varuin-försel och 1924 års lag angående olovlig
befattning med spritdrycker och vin
(skärpt 1928). Försök till s. är enl.
sv. rätt lika straffbart som fullbordad s.
Vid frihandelns genombrott i Europa efter
mitten av 1800-talet upphörde s. till stor
del men fick ny fart genom världskrigets
inskränkningar i handeln. Då de allm.
territorialgränserna (vanl. 4 sjömil fr. land)
visat sig vara gynnsamma för särsk.
spritsmugglingen, ha t. ex. Finland och U. S. A.
under år 1924 var för sig ingått
överens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
