Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålands ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5837
Smältvärme—Snabbvingefjärilar.
5838
ningom. Smältpunkten beror även på
trycket, i det att den för de kroppar, som
sammandragas vid s., t. ex. is, sänkes vid ökat
tryck, och tvärtom för de kroppar, som
utvidgas vid s. Legeringar mellan olika
metaller ha ofta en vida lägre smältpunkt än
dessa själva. Vid s. bindes en till sin
storlek av kroppens natur beroende
värmemängd (smältvärme), som åter
frigö-res vid stelnandet.
Smältvärme. Se Smältning!
Smärgel. Slipmedel, best, av korund el.
karborundum. S. anbringas ofta på papper
el. väv el. sammankittas med något
bindemedel till smärgelskivor.
Smärting. Ett slags segelduk.
Smärtsinne. Se Hudsinnen!
Smögen. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Sotenäs härad). 1 702 inv. (1932).
2. Municipalsamhälle i S. 1. 1 435 inv.
(1932).
Smör. S. är en blandning av olika
fettsyrors glycerinestrar. Dessutom finnas i
s. omkr. 15 % vatten (i sämre s. ofta
betydligt mer) samt salt (2—4 °/o) - S. kärnas
i regel av sur grädde. Det under vintern
framställda smöret är ofta mycket blekt
till färgen och färgas därför med
smörfärg (orleana, gurkmeja). — År 1931
exporterades fr. Sverige 19 524 ton smör till
ett värde av 40,4 mill. kr., medan
importen var obetydlig. Exportsmöret
kontrolleras genom smörprovning (i Göteborg
och Malmö). Runmärkt s. får ej
innehålla mer än 16 °/o vatten. — Runmärke,
det för Svenska smörprovningarna
inregistrerade varumärket, vilket allt
exportsmör skall vara försett med. Jfr Svenska
smörprovningarna!
Smörblommor. Sv. namn på
Ranu’nculus-arter.
Smörbollar. Sv. namn på Tro’Uius
euro-pce’us.
Smörbultar (Gobi’idce). En fam. små, i
havet levande Taggfeniga fiskar med
bukfenorna sammanvuxna till en trattlik
bildning. S. leva helst på klippig el.
stenig botten. Av de vid sv. kusterna
före
kommande är S v a r t a s. (Go’bius ni’ger)
störst (längd omkr. 15 cm.).
Smörjelse. Rituell handling med
gammaltestamentliga traditioner. Den grek.-kat.
och den rom.-kat. kyrkan ha vardera s. i
tvenne sakrament. Den förra har en
omedelbart efter dopet följande s. samt en
bönesmörjelse vid sjukdom. Dessa
motsvaras i den rom. kyrkan av konfirmationen
och sista s. Kyrkligt inflytande har gjort,
att s. även förekommer vid kröning. Jfr
Sista smörjelsen!
Smörjkur. Behandlingsmetod mot
syfilis, best, i insmörjning av kvicksilver
salva el. gråsalva i huden.
Smörjmedel. S. användes för att
minska friktionen mellan mot varandra
glidande maskindelar. Som s. användas 1)
mineraloljor (se Bergolja!), 2) feta
oljor, 3) konsistensfett och 4) grafit. Ofta
användas två el. flera av dessa blandade.
De feta oljorna äro effektivare som s. men
härskna lätt och äro dyrare än
mineraloljorna.
Smörjoljor. Se Smörjmedel!
Smörprovning. Se Svenska
smörprovningarna!
Smörsopp. Se B ole tus!
Smörsyra. Fettsyra av
sammansättningen Cs H7 COOH. Av s. finnas två isomera
former. Den ena bildas vid
smörsyrejäs-ning och vid smörs härsknande, därvid
förorsakande en del av dettas lukt. — S m ö
r-syre jäsning, av särskilda, anaeroba
bakterier (Clostri’dium buty’ricum m. fl.)
förorsakad omvandling av sockerarter och
en del andra ämnen till smörsyra.
Sn. Kem. tecken för tenn (lat.
sta’n-num).
Snabbskrift. Se Stenografi!
Snabbstål. Se Ferrolegeringar!
Snabbvingefjärilar (The’cla). Ett släkte
Dagfjärilar, tillhörande fam.
Ly-cce’nidce. S. ha ovan mörkbruna vingar och
tandad kant på bakvingarna. Vanligast är
The’cla ru’bi med undersidan av vingarna
grön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
