Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snorgärs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5845
Snällpress—Snörpvad.
5846
Snällpress (tysk, schnéll = snabb). Ett
vanligare namn på s. k.
cylinderpress, en tryckmaskin, där papperet
placeras på en cylinder, som rullar över
pressformarna. S. kan trycka omkr. 1 000 ex.
pr timme och begagnas mest för boktryck.
Snälltåg (tysk, schnell = snabb).
Snabbgående persontåg, som endast gör
uppehåll å större stationer.
Snäppfåglar (Scolopa’cidoe.). En fam. V
a-darfåglar med lång, mjuk näbb. Till
s. höra bl. a. beckasiner och
snäppor.
Snäppor (Totani’nce). En grupp
Snäppfåglar. Snäppsläktet (To’tanus)
kännetecknas av långa ben, spetsig näbb
och tår utan simhud. De viktigaste
arterna äro Gluttsnäppan (Totanus
lito’-reus), Grönbenan (Totanus glare’ola)
och Rödbenan (Totanus totanus).
Släktet Småsnäppor (Tri’nga) skiljes fr.
föregående bl. a. genom kortare ben. Till
s. höra även Brushanar,
Drillsnäppor, Simsnäppor och Sp o va r.
Snärjgräs el. S n ä r j m å r a. Sv. namn
på Ga’lium apari’ne.
Snärp. Tunn, hinnartad bildning vid
basen av bladskivan hos de flesta gräs.
Snättringe. Municipalsamhälle i
Stockholms län (Huddinge socken). 551 inv.
(1932).
Snö. Små iskristaller, sammanfogade till
stjärnor el. dyl., vari de enskilda
kristallnålarna alltid bilda vinklar av 60° (el.
120°) med varandra. Om snöflingorna gå
igenom varmare luftlager, så att deras
yttre delar smälta, uppkommer trindsnö.
Snöalger. Se R ö d snö!
Snöblindhet. Efter betraktande av
solbelyst snöfält uppträdande katarr i ögats
bindehinna, yttrande sig i rodnad, svullnad,
tårflytning och i svåra fall
hornhinnein-flammation. S. framkallas av de icke
synliga, kortvågiga, ultravioletta strålarna och
därför iakttagas samma symptom vid stark
belysning av även andra på dylika strålar
rika ljuskällor, kvartslampa,
svetsnings-lampa m. m. Bästa skyddsmedel är
gulgröna glasögon.
Snöbollsbuske. Sv. namn på en odlad
form av Vibu’rnum o’pulus (O 1 v o n) med
endast könlösa blommor.
Snöbollschampinjon (Aga’ricus el.
Psal-lio’ta arve’nsis). En art stora
Champinjoner med vit, efter beröring gulfläckig,
som ung nästan klotrund hatt.
Snöbärsbuske. Sv. namn på
Symphori-ca’rpus racemo’sus.
Snödroppe. Sv. namn på Gala’nthus
ni-va’lis. Se bild spalt 2320!
Snöget (Haploce’rus monta’nus).
Amerikansk antilopart med vit, tjock ull och
horn lika gemsens. Den förekommer i de
otillgängligaste delarna av Klippiga
bergen.
Snögräns. Den höjd över havet, ovan
vilken snön kvarligger året runt. S. ligger
högre, ju närmare man kommer ekvatorn.
Närmare polerna och även på våra
breddgrader är s. svår att exakt fastställa, i
tropikernas högfjäll är den däremot skarpt
markerad. Dess läge beror utom på
temperaturen i hög grad på
nederbördsmäng-den.
Snöklocka. Sv. namn på Leuco’jum
ve’r-num.
Snöloppor. Beteckning för en del
Hoppstjärtar, som stundom vintertid
hoppa på snön.
Snömaskar. Se Cantharida!
Snömånad. Se Göjemånad!
Snömögel. Spindelvävsliknande nät av
svampmycel, som om våren vid snöns
bort-smältning uppträder å höstsädesfält och
ofta skadar brodden. S. är ett vegetativt
utvecklingsstadium av en säcksvamp,
Fusa’-rium (se Ascomycetes!), vars
spor-gömmen efter ett par veckors förlopp visa
sig i den nedvissnade sädesbrodden.
Snöpa. Dets. som k a s t r e r a. Se d. o.!
Snöripa. Detsamma som dalripa. Se R i
p-släktet!
Snörpvad. Fiskredskap; djupt garn, som
lägges runt ett fiskstim, varpå nederdelen
säcklikt snörpes ihop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
