Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snöskata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5849
Socialdemokratiska riksdagsgruppen— Soeialise’ring.
5850
En enande kraft var J. L. J a u r é s, som
intill sin död spelade en ledande roll inom
partiet.
I Danmark bröt s. igenom på 1880-talet
och har sedan dess starkt utvecklats. Dess
nuv. ledare är T h. S t a u n i n g.
Den norska s. har i många avseenden
varit radikalare än andra länders. Ett
flertal partisprängningar ha ägt rum. 1928
bildade partiet för första gången regering,
vilken emellertid fälldes redan på sin
starkt radikala programförklaring.
Till Sverige infördes s. 1881 genom
August Palm. Sveriges socialdem.
arbetareparti konstituerades 1889. Redan
1885 hade tidningen »Social-Demokraten»
grundlagts. De från början ledande
personligheterna blevo Axel
Danielsson och Hjalmar B r a n t i n g,
av vilka den sistnämnde invaldes i
riksdagen 1896. Vid valet 1902 erhöll partiet
fyra mandat på 8 751 röster. Vid de
följande valen ha siffrorna varit resp. 1905:
13 och 26 083, 1908 34 och 54 004, 1911: 64
och 172 196, april 1914: 73 och 228 662,
sept. 1914: 87 och 265 428, 1917: 86 och
228 777, 1920: 75 och 195 121, 1921: 93
och 630 855, 1924: 104 och 725 407, 1928
90 och 873 798, 1932: 104 och 1 040 673.
1917 ägde en sprängning av partiet rum,
då en fraktion bröt sig ut och bildade
Sveriges socialdem. vänsterparti. Sedan de
kommunistiska elementen fått överhand
inom detta, antog det namnet Sveriges
kommunistiska parti. Det nya
vänstersocialistiska parti, som då bildades,
återförenades med s. 1923. Efter en sprängning av
det kommunistiska partiet i s. k.
»Kilboms»- och »Höglundskommunister», anslöt
sig även den sistnämnda gruppen år 1925
till det gamla socialdem. partiet. 1917
bildade socialdemokraterna tillsammans med
liberalerna en koalitionsministär, som satt
till 1920. Rent socialdem. regeringar hava
fungerat under 1920, 1921—1923, 1924—
1926 och sedan sept. 1932.
Det sv. socialdem. partiet är uppbyggt
på arbetarekommuner som lokala enheter.
Till dessa kunna enskilda personer och
fackföreningar ansluta sig. Vid partiets
14 :e kongress i mars 1932 närvoro 450
ombud. Partiet är nu landets största med
296 507 medl. i 1 737 arbetarekommuner.
Litt.: A. Danielsson: Socialdemokratien.
Dess uppkomst och utveckling (2 uppl.,
redigerad av Hj. Branting, Verd. småskr. nr
27—28). Gerhard Magnusson:
Socialdemokratien i Sverige I—III (1920—24). Sigfr.
Hansson: Arbetarrörelsen i Sverige (1922).
Hj. Branting: Socialismen (Verd. småskr.
nr 45).
Socialdemokratiska riksdagsgruppen.
Den socialdem. fraktionen i sv. riksdagen,
omfattande led. från båda kamrarna, efter
1932 års val sammanlagt 162 riksd.-män,
därav 58 i F. K. och 104 i A. K.
Socialdepartementet. Sv. statsdep. för
ärenden av social natur, ärenden rörande
den inre civila förvaltningen samt allm.
hälso- och sjukvård, fattig- och barnavård.
Arbetet är fördelat på 3 byråer, varjämte
finnes en byrå för lagärenden. Chefen
för s. benämnes i dagligt tal
socialminister.
Socialekonomi. Se Nationalekon
o-m i!
Socialfullmäktige. Två led. av
socialstyrelsen, den ena arbetsgivare-, den andre
arbetarerepresentant. De skola deltaga i
behandlingen av vissa viktigare ärenden.
Socialförsäkring. Den verksamhet, som
avser att på försäkringsväg höja de mindre
lyckligt lottade samhällsmedlemmarnas
ställning. Bland mera kända slag av s. må
nämnas försäkringen mot olycksfall i
arbete, allmänna pensionsförsäkringen, den
frivilliga sjukkasseverksamheten samt
arbetslöshetsförsäkring. Litt.: G. Aspegren:
Lagarna om olycksfall i arbete m. m.
(1930).
Socialinstitutet. Vardaglig benämning på
Institutet för socialpolitisk
och kommunal utbildning och
forskning.
Socialise’ring. överförande i det
allmännas ägo el. kontroll av i privat besittning
befintliga produktionsmedel. Beträffande
arten och omfattningen av s. finnas bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
