- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XI. Sackville-Stråke /
5885-5886

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5S85

Sorunda—Soule.

5886

Sorunda. Socken i Stockholms län
(Sot-holms härad). 2 620 inv. (1932).

Sorö. 1. Anit i Danmark (v. Själland).
114 331 inv. (1930). 2. Stad i S. 1. Tack
vare Sorö kloster, organiserat av biskop
Absalon på 1100-talet och fortsatt genom
Sorö Akademi, var S. fr. medeltiden ända
till slutet av 1700-talet en av Danmarks
förnämsta kulturorter. 2 854 inv. (1930).

Sorö Akademi. En dansk läro- och
uppfostringsanstalt för gossar, vilken
uppvuxit på det av biskop Absalon vid
1100-talets mitt grundade Sorö
cisterciens-kloster. Den kallas numera Sorö skola.

S. O. S. Internationell nödsignal av
enkla morsetecken ...––––-. . ., ofta för-

klarat som eng. save our souls = rädda
våra själar!

Sostenuto [såsteno’tå] (it.). Förk. sost.
Bet. uthållet, bundet, d. v. s. att det
musikaliska föredraget skall utföras så, att
varje ton kommer helt till sin rätt. —
Anda n t e s., ett icke för livligt andante. •—
Adagio s., ett mycket långsamt adagio

Sot. 1. Finfördelat kol, som uppstått vid
ofullständig förbränning av organiska
ämnen. 2. Se Sotsvampar!

Sötare. Halstrad, i saltlake saltad
strömming.

Sotdöd (fsv. sot = sjukdom). Bet. död av
sjukdom i motsats mot b r å d d ö d, d. v. s.
våldsam död (i krig el. dyl.).

Sotenäs. Härad i Göteborgs och Bohus
län.

Sotholm. Härad i Stockholms län.

Sothöna (Fu’lica a’tra). En art
Sumphöns med kort näbb med vit pannplåt,
svart översida och grå undersida samt
stora simflikar å framtårna. S. förekommer i
s. och mell. Sverige vid vassrika sjöar och
flyttar om vintern söderut. Äggen äro
gulgrå och svartprickiga.

Soto Major [så’to mojå’r], Antonio
da C u n h a, f. 1812, d. 1894. Vicomte,
por-tug. politiker. S. var ministerresident i
Stockholm fr. 1856 och intog en
framträdande plats i sällskapslivet men spelade
ingen politisk roll. År 1870 upphöjdes han
till envoyé.

Sotsvampar el. Brandsvampar

(Ustilagi’nece). En grupp parasitiska B
a-sidiesvampar med mörka,
sotliknan-de sporer. Många s. förorsaka svåra
växt-sjukdomar, särskilt på sädesslagen. I de
flesta fall angripas fruktämnena, så att
kornen förvandlas till en sotsvart massa,
som antingen lätt sönderfaller, så att till
slut endast axspindeln finnes kvar
(»flygsot»), el. är hård och fast (»hårdsot»,
»täcksot»). På råg förekommer
huvudsakligen Stråsot el. stråbrand
(Tubur-ci’nia occu’lta), som förorsakar
missbildning av hela plantan. På vete finnes bl. a.
Stinksot el. stinkbrand (Tille’tia
tri’tici), som förvandlar kornet till en
illaluktande, svartbrun massa, och Ve
te-flygsot (Ustila’go tri’tici). På korn
förekommer Kornflygsot (Ustila’go
nu’da) och Kornhårdsot (U stila’go
ho’rdei), på havre Havreflygsot
{Ustila’go ave’noe) och Havretäcksot
(Ustila’go le’vis). På majs finnes en
mycket giftig s. (Ustila’go may’dis), som
förorsakar stora sotblåsor. Bästa medlet mot
s. är desinfektion (»betning») av utsädet
med kopparvitriol och kalkmjölk el. med
formalin.

Sottie [såti’] (fransk.). Narrspel; ett
slags komiskt satiriskt medeltidsdrama,
som spelar i narrarnas värld.

Sotti’s (fransk, sottise). Bet. dumhet.

Sotto voce [så’ttå vå’tje] (it. av sotto
= under och voce = röst). Med svag,
dämpad röst, halv stämma.

Sou [so] (fransk., av lat. so’lidus). Äldre
franskt mynt, först guld-, senare
silver-och kopparmynt. Sedan 1803 präglas icke
myntet, men namnet användes ännu om
5-centimesstycken.

Soufflot [soflå’], J a c q u e s-G e r m a i n,
f. 1709, d. 1780. Fransk arkitekt. Han hade
studerat antikens byggnadskonst, och i sitt
främsta verk, Panthéon i Paris,
tillämpade han dessa lärdomar. Jfr Panteon!

Soulagera [solasje’ra] (fransk, soulager).
Bet. egentl. lätta bördan (för ngn), trösta,
lugna. — Soulagement [solasjma’n],
lindring, lättnad, tröst, ersättning.

Soule [sol]. Av basker bebodd bygd i
s. v. Frankrike (prov. Gascogne).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/11/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free