Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5893
Spanien.
5894
av konstbevattnade marker. De
ojämförligt viktigaste kulturväxterna äro vete
(3,6 mill. ton 1931) och potatis (3,4 mill.
ton 1931). Majsen har stor betydelse i det
regnrika Galicien. Fruktodling i stort
bedri-ves i de s. ö. provinserna. Vin odlas nästan
över hela S. Boskapsskötseln är av stor
betydelse, och väldiga områden (24 mill. har
1930) användas som betesland. Är 1929
funnos 3,7 mill. nötkreatur och 19,4 mill.
får. Inom bergsbruket märkes särskilt
produktionen av järnmalm (6,5 mill. ton 1930)
och kopparhaltig svavelkis (3,9 mill. ton
1930). Det förnämsta järnmalmsområdet
ligger omkr. Bilbao i n. ö. Tillgången på
stenkol (7,2 mill. ton 1930) och
vattenkraft är riklig. Industrien är — frånsett
Catalonien och de baskiska provinserna —
föga utvecklad. Handeln framgår av
följande siffror: år 1931 hade importen ett
värde av 1 770 mill. pesetas, exporten ett
värde av 990 mill. pesetas. Sverige
importerade år 1930 från S. varor för 12,3 mill.
kr. och exporterade dit varor för 40 mill.
kr. — Myntenheten ärl peseta
= 100 centimos (0,72 kr.).
Samfärdsel. Landsvägarnas
sammanlagda längd utgör 87 000 km,
järnvägarnas 15 895 km (1931). Trafiken
på floder och kanaler är obetydlig.
Luftlinjer finnas mellan de största städerna och
till Kanarieöarna.
Religion. Ingen statsreligion
finnes, men den rom. katolicismen omfattas
av praktiskt taget hela befolkningen.
Statsskick. S. är enl.
författningen av 1931 en demokratisk republik, där
den verkställande makten utövas av en
president, vald av riksdagen och särskilda
elektorer, den lagstiftande av ett
parlament, kallat cortes och best, av en
kammare, som utgöres av för fyra år genom
allmänna och direkta val utsedda
ledamöter.
Politisk indelning. S. är
indelat i 50 provinser, styrda av var sin
guvernör. Huvudstad: Madrid. S. har
dessutom 8 städer med mer än 100 000 inv.
(1931).
Historisk översikt. S:s
urbefolkning, ibererna, uppblandades redan i
förhistorisk tid med kelter, och landet har
sedan flera gånger erövrats av främmande
folk, som gestaltat dess kulturella och
politiska utveckling. På 1200-talet f. Kr.
grundade fenicierna spridda kolonier i S.,
dessa växte ut till en viktig beståndsdel i
Kartagos stormaktsvälde, och med dettas
fall omkr. 200 f. Kr. övergick S. i
romarnas våld. Under germanska
folkvandringen blev S. på 400-talet ett västgotiskt
konungarike, som på 700-talet störtades av
de från Afrika inträngande arabiska och
muhammedanska morerna. Dessas
herravälde, som medförde en hög och egenartad
kulturs uppblomstring, uppbars dock blott
av ett tunt överklasskikt och kunde ej i
längden uppehållas i hela S., som nu föll
sönder i flera småriken, varav de
viktigaste voro Kastilien, Aragonien och
Portugal, vilket som självständig stat härrör fr.
1100-talet. Från dessa kristna riken utgick
en frihetsrörelse, som efter århundradens
strider störtade det moriska väldet, vars
sista fäste, Granada, erövrades 1492. Kort
förut, 1479, hade de flesta smårikena utom
Portugal enats under samma regent,
varigenom det nuvarande S. uppstod. På
1400-talet gick S. jämte Portugal i spetsen för
tidens stora geografiska upptäckter,
varmed följde en storartad kolonial
utveckling särskilt i Syd-Amerika. Denna
expansion uppbars dock i längden ej av
motsvarande inre styrka, utan efter en kort
blomstringstid med glänsande
kulturmanifestationer på flera områden sjönk S. fr.
o. m. 1600-talet ned i försumpning både
kulturellt och politiskt. Härtill bidrog
starkt konungamaktens och den därmed
nära förbundna, i S. mer än någonstädes
i Europa mäktiga katolska kyrkans
despotism och avoghet mot alla friare
strävanden. Under 1800-talets förra hälft gick
större delen av de amerikanska kolonierna
förlorad, och som kolonialmakt är S. nu av
ringa betydelse. Spanien intog under
världskriget en neutral hållning, inträdde i
Nationernas förbund vid dettas bildande och
erhöll 1919 plats i folkförbundsrådet. Efter
kriget kom en tid av social oro, som tog
sig uttryck i strejker, kravaller och
politiska mord. Bland annat mördades 1921 mi-»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
