Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5917
Spiggfiskar—Spindelskivlingar.
5918
handlande bysantinska sagomotiv. Ett av
dessa har Levertin utformat i dikten
»Kung Salomo oeh Morolf».
Spiggfiskar (Gasteroste’idce). En fam.
Taggfeniga fiskar utan fjäll, men ofta
i st. med benplåtar på sidorna. En del
fen-strålar äro ombildade till fristående,
fällbara taggar. S. förekomma både i sött och
salt vatten. Under lektiden bygger hanen
ett bo för äggen och vaktar sedan detta.
I Sverige finnas tre arter, Storspigg
(Gastero’steus aculea’tus) med tre fria
ryggtaggar, S m å s p i gg (Gaster o’steus
pungi’tius) med 9—11 dylika och
Tång-s P i g g (Spina’chia vulga’ris) med ännu
fler. Den sistnämnda finnes endast i salt
vatten.
Spikblad. Sv. namn på Rydroco’tyle
vul-ga’ris.
Spikharmonika el. S p i k h a r p a. Ett
omkr. 1740 uppfunnet primitivt
stråkinstrument, best, av ett å en
halvcirkelfor-mad resonansbotten fästat antal olika
långa och tjocka stålspikar. Tonen
frambringas medels andrag med stråke.
Instrumentet var synnerligen populärt bl. den
sv. allmogen vid 1800-talets början.
SPILLKRÅKA.
Fotografi.
Spikklubba. Sv.
namn på Datu’ra
stramo’nium.
Spillkråka
(Dryo-co’pus ma/rtius).
En art
Hackspettar med
röd nacke och i
övrigt svart,
metall-glänsande fjäderdräkt. S.
förekommer i barrskog i
nästan hela Sverige
och stannar kvar
om vintern.
Spillånga
(dialektalt spi’la =
spjäla). Långa, som
tor
kats utspänd med träspjälor och mest
användes till lutfisk.
Spin [spinn] (eng.). Bet. egentl. sväng.
SPILLÅNGOR upphängas till torkning.
Fotografi.
Ett slags konstflygning, varvid
flygmaskinen roterar nedåt i en lodrät skruvlinje.
Spina’cia. Växtsläkte (fam.
Chenopodia’-eece), härstammande från Orienten. Den
viktigaste arten är S. olera’cea (S p
e-nat), som odlas i många varieteter dels
med släta, dels med taggiga frukter.
Spina’1 (lat. spi’nalis). Bet. hörande till
ryggmärgen. — Spinalvätska,
rygg-märgsvätska. Jfr Lumb al p u n k t i o n!
Spindelapor el. Klängapor (A’teles).
En fam. sydamer. Apor med gripsvans,
långa extremiteter, litet huvud och
förkrympt el. ingen tumme. S. hållas ofta i
fångenskap.
Spindelblomster. Sv. namn på Li/stera
corda’ta.
Spindeldjur (Arachnoi’dea). En klass
hu-vudsakl. på land levande L e d d j u r med
fyra benpar, kroppen uppdelad i framkropp o.
bakkropp, två par oftast bitande mundelar
och inga antenner. Ofta finnas särskilda
trakélungor i bakkroppen. Endast
punktögon finnas. S. äro skildkönade, de
flesta lägga ägg. S. kunna indelas i
följande ordningar: 1) Tungmaskar
(Linguatulida). 2) Kvalster (Acari).
3) Spindlar (Araneidce). 4) L å c k
e-spindlar (Opilionidea). 5)
Gissel-skorpioner (Pedipalpi). 6)
Skorpioner (Scorpionidea). 7) K 1 o k r y-
p a r e (Pseudoscorpionidea). 8) S k o r-
Spindelskivlingar. Se Cortinarius!
pionspindlar (Solifugce).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
