Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staafflagarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5937
Stadsfiskal—Stadsombudsman.
5938
Stadsfiskal. Allm. åklagare i stad. S.
tillsättes av justitiekanslern.
Stadsfogde. Tjänsteman, som i en stad
med egen rättsskipning handhar
indriv-ningsgöromålen (underexekutor). I
Stockholm tillsättes s. av Överståthållarämbetet,
i andra städer av magistraten. I mindre
städer brukar tjänsten som s. vara
förenad med befattningen som stadsfiskal.
Stadsfullmäktige. Av en stads
röstberättigade inv. valda ombud, som utöva den
kommunala beslutanderätten. Jfr
Stads-kommun!
Stadshus. Urspr. värdshus och
festlokaler för borgerskapet; numera kommunal
representations- och förvaltningsbyggnad.
I vissa städer äro s. och rådhus
sammanförda i en byggnad.
Stadshypotekskassa, Konungariket
Sveriges. Se Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa!
Stadsingenjör. Chef för en stads
tomtindelnings- och stadsplaneverksamhet, i
mindre städer även för dess gatu- och
vägarbeten samt belysnings- och
vattenverk.
Stadskamrer(are),
drätseldirektör, drätselkamrer(are). Chef
för stads drätselkontor el.
finansförvaltning.
Stadskassör. Chef för en stads kassa
(-kontor).
Stadskollegium. En år 1920 i Stockholm
inrättad myndighet med uppgift att
handha kommunalförvaltningen och bereda
ärenden, som skola avgöras av
stadsfullmäktige. S. består av stadsfullmäktiges
ordf, och tvenne vice ordf., borgarråden
och 9 stadsfullmäktige. Sedan 1932 har
även Göteborg ett s., vilket består av 11
ledamöter, valda av stadsfullmäktige för
två år bland till stadsfullmäktige valbara
personer. Jfr Beredning!
Stadskommun. S. uppstår vid den
tidpunkt, fr. vilken Kgl. Maj :t beviljar
vederbörande samhälle (köping)
stads-rättigheter. En s. har på egen
bekostnad egna förvaltningsorgan, stundom
egen jurisdiktion (rådhusrätt) samt eget
polisväsen. För s. gäller särskild
kommunallagstiftning och särskilda stadgar
angående byggnads-, brand-, hälso- och
ord-ningsväsen. Den högsta beslutanderätten
i s. utövas av stadsfullmäktige
till ett antal av 15—-100. Dessa väljas för
en tid av 4 år. I städer med mindre än
1 500 inv. är införandet av
stadsfullmäktige ej föreskrivet men dock vanligt. Den
högsta administrativa myndigheten i
städer med egen rättsskipning är
magistraten, i andra städer stadss t
y-r e 1 s e n. Våra sex största städer tillhöra
icke landsting, utan deras stadsfullmäktige
händha de angelägenheter, som annars
skulle tillkomma landstinget. Jfr
Allmän rådstuga, Kommunal
rösträtt, Rådhusrätt!
Stadslag. Benämning på de medeltida
städernas lagar. De älsta sv. s. äro
Bjärköarätten (särsk. för
Stockholm), Söderköpingsrätten
och Visby s., samtliga fr.
11—1200-talen. Magnus Erikssons s. fr.
omkr. 1350 tillkom urspr. för Stockholm
men antogs snart i övriga sv. städer.
Stadsläkare. En av stadskommun
anställd tjänsteläkare. Jfr
Provinsialläkare!
Stadsmusikant. En av magistraten i
städerna tillsatt musiker med uppgift att
mot viss ersättning spela vid festliga
tillställningar. S. var en under 1600- och
1700-talen för stadens musikliv betydande
person. Med 1800-talet försvann s. efter
hand överallt och med skråtvångets
upphävande var s. för alltid borta.
Stadsmäklare. En av handels- och
sjö-fartsnämnden i vissa städer utsedd person,
som skall vara mellanhand vid avslutande
av vissa affärer och härför uppbära
provision av parterna (k u r t a g e). S. ha i
vårt land icke monopol.
Stadsnotarie. Lagfaren tjänsteman vid
magistrat, stundom även led. av
rådhusrätten. Jfr Assessor!
Stadsombudsman. En i medelstora städer
förekommande kommunal tjänsteman, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
