Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsvetenskaplig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5965
Stavkarl—Stedingk.
5966
t. f. intendent vid Nationalmuseum sedan
1928.
Stavkarl (fn.). Bet. tiggare (egentl.
gammal man, som går med stav). Vårt nuv.
stackare har utvecklat sig ur ordet s.
Stavkyrka. Den älsta nordiska
träkyrko-typen, vars väggar bestå av resvirke, d.
v. s. lodrätt ställda och på yttersidan ofta
kupiga »stavar». Dessa förenas upptill av
HEMSE STAVKYRKA.
Rekonstruktion.
hammarband och nedtill av liggande
syl-lar. De rikaste bevarade s. finnas i Norge
(Borgund, Hiterdal, Urnses) och göra ett
fantastiskt intryck med sina höga
takavsatser och utsprång, sin svalgång och sin
utsirning. Man trodde länge, att s. var en
rent norsk byggnadstyp, men senare fynd
ha jävat detta. I Sverige finnes numera
endast ens., Heda reds kapell
(Sandhults socken, Älvsborgs län), helt
bevarad.
Stavnsbaandet [-bånn-] (dansk, stavn =
hemort och laand = band). Det på
1700-talet i Danmark gällande förbudet för
bönderna att lämna sin födelseort, under
den tid de voro vapenföra.
Stavnäs. Socken i Värmlands län
(Gill-bergs härad). 2 466 inv. (1932).
Stavrim. Annat namn för
allitteration.
Sta’vropol. Handelsstad i s. Ryssland
(R. S. F. S. R. Nordkaukasien), med
textil- och oljeindustri. 57 000 inv. (1926).
Stavsjö järnväg (S t a v s j ö J.).
Smalspårig järnv. 0,600 m), 17,7 km lång fr.
Kolmårdens lastningsplats vid Bråviken
över Stavsjö vid S. J. till Virå jst.
Öppnad för trafik 1903.
Stead [sted el. stid], William
Thomas, f. 1849, d. 1912. Eng. tidningsman,
red. för »Pall Mall Gazette» och grundare
av tidskr. »Review of Reviews». S. var
samtidigt lidelsefull imperialist och
fredsvän.
Steapsi’n (grek, ste’ar = talg).
Fett-spjälkande enzym, som bl. a. förekommer
i bukspotten.
Steara’t. Salt av stearinsyra.
StearPn (grek, ste’ar = talg). Beteckn.
dels för stearinsyrans glycerinester (se
Fett!), dels på den blandning av
stearin- och palmitinsyra, som erhålles vid
sönderdelning av talg med överhettad
vattenånga och användes till ljus.
Stearinsyra. Fettsyra av
sammansättningen C17 H35 CO2 H, som i form av
glycerinester ingår i de flesta fettarter samt
i form av natrium-, resp, kaliumsalt i
tvål och såpa.
Stearolsyra. Se Linolja!
Steati’t (av grek, ste’ar = talg). Se
Talk!
Steatopygi’ (grek. ste’ar = fett och
pyge’ = bakdel, säte). Fettanhopning å
sätet, som förekommer hos kvinnorna av
en del sydafrikanska dvärgfolk
(hottentot-ter, buskmän).
Stedingk. Sv. adliga ätter fr. Pommern,
kända sedan 1200-talet, en gren friherrlig
1800 och grevlig 1809, en annan gren
friherrlig 1811. 1. Kurt Bogislaus
Ludvig K. von S., f. 1746, d. 1837.
Greve, fältmarskalk, diplomat. Efter ryska
kriget 1790 var han rysk ambassadör t. o.
m. 1811 (utom under finska kriget). Han
förde befälet över de sv. trupperna i kriget
mot Napoleon 1813—14 och företrädde
Sverige vid fredsslutet i Paris 1814. 2.
Viktor Karl Ernst B. H. von S.,
f. 1751, d. 1823. Den förres bror, friherre,
generalamiral. Han deltog bl. a. i ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
