Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stoiska skolan - Stoke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6019
Stoke—Stopforsarna.
6020
sinnesfrid och själs jämvikt; den inre
tillfredsställelsen är den sanna lyckan. Dess
samhällsideal är världsmedborgardömet,
människornas allmänna broderskap,
utjämning av nationella och sociala skillnader
o. dyl.
Stoke Newington [ståk nju’inkton].
Stadsdel i n. ö. London.
Stoke-on-Trent [ståk ån trent].
Fabriksstad i mell. England (grevsk.
Stafford-shire), med landets mest omfattande
lerva-ruproduktion. 277 000 inv. (1931). Jfr
Potteries!
Stokes [ståks], George Gabriel,
f. 1819, d. 1903. Eng. matematiker och
fysiker, som utfört epokgörande
undersökningar inom akustik, optik och
hydrodyna-mik samt bl. a. uppställt viktiga lagar
angående den inre friktionen i vätskor el.
gaser. . (
Stokkebyes kvarn a. b., P. O. Bolag i
Göteborg med kvarnar och oljeslageri vid
Agnesberg, Älvsborgs län, grundat 1901,
aktiekapital 1 mill. kr., årsomsättning 5,5
mill. kr.
Sto’la. 1. Lång kvinnodräkt i det
gamla Rom. 2. Ämbetstecken för
rom.-kat. präster, ett långt vitt siden- el.
sil-vertygsband med tre kors, vilket bäres vid
kyrkl. förrättningar.
Stolbova [stalbå’va]. Den by nära
La-doga i Ingermanland, där fred mellan
Ryssland och Sverige slöts 1617.
Stolgång. Benämning på den
nedersta delen av ändtarmen.
Stoll. Se Dagort!
Stolpe. I. Knut Hjalmar S., f.
1841, d. 1905. Arkeolog och etnograf, prof,
vid Riksmuseet sedan 1903. Han företog
givande utgrävningar och undersökningar
vid Björkö, Vendel, i grottan Stora
Förvar på Karlson utanför Gotland, i Peru,
på Söderhavsöarna. Tillsamman med G.
Retzius uppgjorde han planen till
Antropologiska sällskapet, stiftat 1873. Han var
skapare och förste ordnare av Riksmuseet.
Led. av Vitt., hist. o. ant. ak. II. Sven
Johan S., f. 1905. Förf., bl. vars
arbe
ten märkas romanerna I dödens väntrum
(1930) och Madame Sallerin (1932).
Stolpiller. Medicinsk benämning på
små stavar el. tappar, vanl. tillverkade av
kakaosmör jämte medikamenter. De
införas i stolgången, där de sönderfalla och
re-sorberas. S. användas som hjälp mot trög
avföring.
Stolypin [staly’pin], Peter Ar ka
de-v i t j, f. 1862, d. 1911. Rysk statsman. Som
inrikesminister och konseljpresident 1906
—11 sökte S. förbättra förvaltningen
och stärka kejsarmaktens ställning. Han
gjorde även början till en stor
agrarreform. En man av hänsynslöshet och
brutal kraft väckte han till sist
fruktan även bland sina egna och föll
slutligen offer för ett attentat i Kiev, som
anses ha framkallats av polisen.
StomatPt (grek. sto’ma = mun).
Benämning på inflammation i
munslemhinnan, som kan ha många olika
orsaker t. ex. skador fr. tänderna, fr. het
föda, fr. gifter som tobak, sprit, syror,
kvicksilver och framför allt fr.
bakterier av olika slag. Slemhinnan
rodnar samt är svullen och öm.
Behandlingen består i spolning med ljumma,
svaga antiseptiska lösningar samt ev.
pensling med borax, lapis el. jodsprit.
S. k. n o’m a (»vattenkräfta» el.
»munbrand») är en vanl. hos svaga nyfödda
barn förekommande kindbrand, varvid
kinden slutligen sönderfaller och döden
oftast inträder.
Stomatolfabriken, A. Lenhardtsons.
Se G r u m m e & S o n, a. b.!
Stomberg, Anders Ewald, f. 1876.
Tidningsman, 1923 huvudredaktör i Sydsv.
Dagbladet Snällposten och 1928 i
Stockholms Dagblad. Sedan 1931 är han
chefredaktör för
Stockholms-Tidningen-Stock-holms Dagblad.
Stomp (fransk, estompe). Spetsig
skinn-el. pappersrulle, som användes vid
teckning och pastellmålning.
Stoopendahl, Jenny. Se Nyström!
Stopforsarna. Vattenfall i
Västerdalälven, Dalarna, inom Mockfjärds
kapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
