Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Barba’r—Bard.
556
Barba’r (sanskr. ba’rbara = en
stammande person, grek, ba’rbaros — en som
talar otydligt, en babblare, en som ej talar
grekiska). Ett Ijudhärmande uttryck som
hos grekerna bet. utlänning, hos romarna
särskilt german. Numera främling, vilde,
rå person. — Barbari’, råhet, grymhet.
Ba’rbara. Kvinnonamn. Ett fornkristet
helgon.
Barbare’skstaterna. Ett fordom vanligt
namn på Algeriet, Marokko, Tripolis och
Tunis, antagligen härlett fr. »berber», den
infödda befolkningens namn. B. ha blivit
historiskt ryktbara genom sitt sjöröveri,
och flertalet av Europas sjöfartsidkande
stater måste fordom betala skatt till B.,
för att deras fartyg skulle gå fria.
Sveriges utbetalningar till B. lära ha uppgått
till sammanlagt omkr. 40 mill. kr. B:s
sjö-röverier upphörde med Frankrikes
erövring av Algeriet på 1830-talet.
Barbaro’ssa (it.). Bet. Rödskägg. Binamn
på den tysk-rom. kejsaren Fredrik I av
Hohenstaufen (regent 1223—1290).
Barberaren i Sevilla [seviTja]. 1.
Komedi av P. A. C. de Beaumarchais, uppförd i
Stockholm första gången 1785. 2. Opera av
G. Paisiello, uppf. i Stockh. f. g. 1797. 3.
Opera av G. A. Rossini, uppf. i Stockh.
f. g. 1825.
Barberi’ni. En rom. furstesläkt,
uppkallad efter staden Barberino i Toscana; dess
förste bemärkte medl. var påven Urban
VIII (1623—44). Det på konstverk rika
Palazzo Barberini, ett av Roms
största barockpalats, och
Barberini-biblioteket (nu i Vatikanen) med en
värdefull handskriftsamling äro frukter av
släktens konstnärliga och litterära
intressen.
Barbey d’Aurevilly [barbä’ dårviji’],
JulesAmédée, f. 1808, d. 1889. Fransk
förf., klerikal och monarkist, reaktionär
politisk fanatiker, en av symbolismens
grundläggare. Som kritiker har han
bekämpat naturalismen.
Barbitu’rsyra. Organisk heterocyklisk
förening, som användes vid framställning
av veronal.
Barbizon-skolan [barbiså’n]. Benämning
på en krets franska landskapsmålare på
1800-talet, som hade sitt hemvist i byn B.
nära Fontainebleau. B. har kallats det
moderna måleriets vagga och dess
förnämsta målsmän voro C. Corot, J. F. Millet
och Th. Rousseau. Jfr
Fontainebleau!
Barbusse [barby’ss], Henri, f. 1874.
Fransk förf., bekant för sina skildringar
fr. världskriget, bl. a. Le feu (1916; sv.
övers. Elden 1917) och Clarté (1919; sv.
övers. Klarhet 1920). Bland B:s senare
skrifter märkas skildringar av de aktuella
sociala och politiska förhållandena på
Balkanhalvön och i Ryssland. Jfr Clarté
och Monde!
BarcaroTe (it. barca = båt). Se B
arka r o 1!
Barcelona [barthelå’na]. 1. Provins i n.
ö. Spanien. 2. Stad i B. 1, Spaniens näst
största stad och dess förnämsta hamn- och
fabriksstad med universitet, flera skolor
och teatrar. Efter den sp. revolutionen 1931
är B. huvudstad i det autonoma
Kataloni-en. 775 000 inv. (1929).
Barcklind, Karl Vilhelm, f. 1873.
Skådespelare, regissör, operettsångare.
Barclay de Tolly [barklä’ da tåli’], M
i-k a e 1, f. 1761, d. 1818. Rysk fältmarskalk
av furstlig ätt, härförare i finska kriget
1808—09, efter freden generalguvernör i
Finland och sedermera fältherre i kriget
mot Napoleon 1812—15.
Barclays Bank, Limited [ba’klis baenk
li’mitid]. Den yngsta bland Englands fem
storbanker, grundad 1895. B. B. är i fråga
om storleken den tredje i England med en
inlåning av 337 mill. p. st. år 1929.
Bard (senlat. ba’rdus = skald). Keltisk
skald och sångare. B. voro den lyriska dikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
