Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Barrlöss—BartholPn.
674
Barrlöss (Chermesi’doe). Underfamilj till
fam. B 1 a d 1 ö s s. Hithörande djur, av
vilka de viktigaste tillhöra släktet Chermes,
framkalla kottliknande gallbildningar på
barrträden.
Barrow [bse’rrå]. Irlands näst största
flod med källor i berglandet Slieve Bloom
i mell. Irland och mynning på s. kusten.
Längd: 150 km.
Barrow-in-Furness [b8e’rrå-inn-fö’rnes].
Fabriksstad i n. v. England (grevsk.
Lanca-shire). 65 000 inv. (1929).
Barrsteklar. Se Tallsteklar!
Barrträd (C o n i’f e r se). Växtklass, som
omfattar omkr. 450 arter. De äro träd eller
buskar, med få undantag vintergröna.
Blommorna, som sakna hylle, äro
enköna-de; bladen smala, läderartade, nålformade
eller fjälliknande (barr), mera sällan av
annan form. B. spela för människan en
mycket stor roll. De lämna ett förträffligt
virke, användas till bränsle, varjämte
stammarna nyttjas till pitprops, pappersmassa
etc. Tack vare sin rikedom på harts
användes veden för utvinnande av tjära, harts,
terpentin, beck m. m.
Barry [bae’rri]. Handelsstad i s. Wales
(grevsk. Glamorganshire). 40 000 inv.
(1927).
Barrymore [bae’rrimår], John, f. 1882.
Nordamer. skådespelare.
Barsebäck. Socken i Malmöhus län
(Har-jagers härad). 885 inv. (1930). — B a r s
e-bäckshamn, fiskläge, badort och
biologisk station (under Lunds universitet) i
B. socken.
Ba’rtel, K a s i m i r, f. 1882. Polsk
politiker, professor. Efter Pilsudskis statskupp i
maj 1926 inträdde B. i regeringen som
stats-och kommunikationsminister och har
sedan varit formell chef för flera
Pilsudski-ministärer. B. avgick i mars 1930 och
efterträddes av kabinettet Slawek.
Bartender (eng.) Benämning på person,
som å en bar tillblandar dryckesvarorna.
Barth. I. He i n r i c h B., f. 1821, d. 1865.
Berömd tysk forskningsresande
(Medelhavsländerna, Nord- och Central-Af rika),
professor i geografi i Berlin. II. Karl B., f.
1886. Tysk teolog av schweizisk börd,
grundare av den s. k. »dialektiska teologien»,
som särsk. betonar uppenbarelsens centrala
betydelse.
Barthel, Johan Gottfrid
Christian, f. 1873. Sv. bakteriolog,
lantbruks-kemist och professor vid Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Led. av Vet. ak. och Lantbr. ak.
Barthélemy [-telmi’], S a i n t. En ö
tillhörande den franska kolonien Guadeloupe
i Västindien, 21 kvkm, sv. koloni 1784—
1877. Omkr. 3 000 inv., mest negrer. Stad:
Gustavia.
Barthélemy Saint-Hilaire [-telmi’ [-sänt-ilä’r],-] {+sänt-
ilä’r],+} J u 1 e s, f. 1805, d. 1895. Fransk
vetenskapsman, professor och politiker, förf,
av Homeros- och
Aristoteles-översättnin-gar, filosofiska och religiösa skrifter,
riksdagsman och utrikesminister 1880—81.
Barthold (fornt, berht = glänsande och
hold = huld). Fornt, mansnamn, ofta förk.
till Bertel, Bertil.
Bartho’ldy. Se Mendelssohn!
Bartholdy [-i’], Frédéric August e,
f. 1834, d. 1904. Fransk bildhuggare vars
mest berömda verk är Frihetsstatyn,
världens största bildstod (46 m hög) vid
inloppet till New York, en gåva av
Frankrike till U. S. A., avtäckt 1886.
Bartholi’n. Dansk släkt (urspr. fr. Skåne).
1. C a s p a r B., f. 1585, d. 1629. Prof, i
latin, medicin och teologi i Köpenhamn.
2. T h o m a s B. f. 1616, d. 1680. Den
förres son, professor i Köpenhamn först i
matematik, sedan i anatomi och slutligen
i medicin. Hans märkligaste insats i
forskningen är den ungefär samtidigt med
O. Rudbeck, men oberoende av denne,
gjorda upptäckten av lymfkärlen. 3. E r a
s-m u s B., f. 1625, d. 1698. Den förres
broder, prof, i matematik och medicin,
upptäckare av ljusets dubbelbrytning i kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
