Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastardsträng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Bastardsträng—Bastu.
588
BASTILJENS STORMNING.
Kopparstick.
Bastardsträng. Inom heraldiken en fr.
övre högra till nedre vänstra hörnet (fr.
åskådaren räknat) i en vapensköld gående
sträng 1. tvärslå, som utmärker »oäkta»
börd.
Basta’rner. En germanstam, som
antages urspr. ha bott omkr. övre Weichsel och
som anses vara det första större folk av
germansk ras, som kommit i närmare
beröring med den antika kulturvärlden
(omkr. 200 f. Kr.).
Basti’a. Corsicas största stad och
viktigaste hamn, belägen på öns ö. kust. 36 000
inv. (1926).
Bastiat [bastia’], Frédéric, f. 1801,
d. 1850. Fransk nationalekonom,
frihan-delsvän och motståndare till socialismen.
Bastien-Lepage [bastiä’n-lepa’sj], J u 1 e s,
f. 1848, d. 1884. Fransk målare av bl. a.
realistiskt uppfattade bilder fr. franskt
lantliv samt porträtt m. m.
Basti’lj (fransk, av mlat. bast^re =
bygga). Ursp. benämning på befästa borgar
i allm., sedermera namn på en på
1300-talet byggd borg i Paris, vilken senare blev
statsfängelse. B. stormades och nedrevs i
början av den franska revolutionen under
ett folkupplopp 14—15 juli 1789. Den
förstnämnda dagen, »Bastiljdagen», är
Frankrikes nationaldag sedan 1880.
Bastio’n (it. ba’stia = pålverk). En
framskjutande, inåt öppen del av en
fästningsvall å äldre fästningar.
Bastona’d (sp. bastona’da = käpprapp).
Bet. prygel, smörj, stryk.
Bastu (förk. av badstuga). En för n. och
ö. Europa egendomlig form av ångbad, det
älsta sättet att bada i Norden, använt
redan under forntiden och det vanligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
