Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bedövningsmedel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Beeren-Eiland—Beethoven.
610
A. M. F. BEERNAERT.
Fotografi.
Beeren-Eiland [be’ren ai’lant].
Detsamma som Björnön.
Beernaert [berna’rt], Au gu s t e M.
Fr ango i s, f. 1829, d. 1912. Belg.
politiker,
statsminister 1884—94,
deltagare i
fredskonfe-rensen i Haag 1889.
B. fick halva
Nobels fredspris 1909.
Beethoven [-[be’tå-fon],-] {+[be’tå-
fon],+} L u d w i g
van, f. 1770, d.
1827. Tysk
tonsättare, en av
historiens största
musiker. B. föddes i Bonn
och tillhörde en urspr. boll, musikersläkt
men flyttade 1792 till Wien, där han erhöll
sin egentl. utbildning och där han sedan
under återstoden av sitt liv var bosatt. —
Även om flera av B:s arbeten på det vokala
området höra till musikhistoriens yppersta
skatter, är dock hans insats på det
instrumentala, särskilt för sonatformens
utveckling, vilken genom B. erhöll sin fulländning,
av avgjort större betydelse. B:s
instrumentalverk kunna sägas utgöra höjdpunkten av
den utvecklingsperiod inom
instrumentalmusiken, som började omkr. 1750, då bl. a.
Mannheimskolan gjorde sin viktiga insats,
och som slutade omkr. 1825, samtidigt som
de förmedla övergången till romantiken. —
Hos den tidigare B. röjas starka inflytelser
särskilt fr. Haydn, men fr. omkr. 1802 är han
fullt färdig med en egen stil. Som ett
allmänt kännetecken på denna må framhållas
en större bredd i själva anläggningen än
vad tidigare varit brukligt, en betydande
djärvhet, kontrasternas skärpande och en
förtätad intensitet i uttrycket, allt dock
inom sonatformens ram. Man kan också
påpeka, särskilt i början av den mogne
mästarens produktion, det övervägande
heroiska draget senare följt av en period med
starkare dragning mot det ljusa, pastoralt
omantiska. Flera sena verk av B., vars
yttre liv behärskades av en fr. tidigare år
märkbar, senare alltmer tilltagande och fr.
omkr. 1819 fullständig dövhet, utvisa ett
ytterligare vidgande av de musikaliska
uttrycksmedlen till ett å ena sidan förut
oanat tragiskt djup och å andra sidan
en ohämmad livsglädje eller
överjordisk frid. Bl. B:s verk märkas 9 symfonier,
5 pianokonserter och en violinkonsert, en
rad kammarmusikverk (16 stråkkvartetter,
.däribl. Rasumowski-kvartetterna, 4
stråktrior, 3 stråkkvintetter samt ensembler med
piano och med biåsinstrument m. m.),
vidare verk för piano och soloinstrument (10
violin-sonater, däribl. Kreutzer-sonaten, 5
cellosonater m. m.), pianoverk (30 sonater,
MUSIKAUTOGRAF av L. van Beethoven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
