Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befolkningsfrågan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Befruktning—Behista’n.
614
av kommissionärer 1. skeppsklarerare. B.
behöver ej vara identisk med avlastaren.
Vid t. ex. fob-köp tillhandahåller säljaren
varan (avlastare), medan köparen får
befrakta fartyget. — Jfr F o b,
Fraktavtal, Skeppsmäklare!
Befruktning. Sammansmältning mellan
en hanlig könscell (sädescell 1.
sperma t o z o’) och en honlig (ä g g). B. är i
regel nödvändig för utveckling av en ny
individ (undantag, se Parte nogen
e-sis!) Ägget är alltid stort och orörligt,
sädescellen liten och rörlig. Före b.
ha könscellerna genom reduktion
s-delning (se Cell!) erhållit halva
det för arten normala antalet
kromo-somer och genom b. återställes det
normala antalet och könscellernas
arvsubstanser sammanföras. B. äger hos djuren
alltid rum i en vätska, hos lägre djur i
vatten (yttre b.), hos människan och de
högre djuren i äggledaren (inre b.). I
regel intränger endast en sädescell i ägget,
varpå detta omedelbart börjar dela sig. Hos
de lägre växterna äro ofta de båda
könscellerna (g a m e’t e r n a) lika, men redan
hos många lågt stående alger har en
differentiering i ägg och spermatozo ägt
rum. Hos fanerogamerna sker b. genom
att en lång slang från ett frömjölskorn,
som fastnat på pistillens märke, växer ned
genom pistillen (se vidare P o 11 i n
a-tion!), varpå frömjölskornets cellkärna
sammansmälter med äggcellens. Litt.: J. A.
Hammar: Om fosterutvecklingen m. m.
Verd. småskr. n:r 88, 89 och 167. Gert
Bonnier: Om könsbestämningen.
Be’gas, Reinhold, f. 1831, d. 1911.
Tysk bildhuggare, vars mest bekanta verk
äro en del kolossalstoder i Berlin, t. ex.
minnesmärket över Kejsar Wilhelm I utanför
slottet och Bismarckstoden framför
riksdagshuset.
BegPner, (efter en präst L. de Beghe).
Benämning på kvinnor, som i början av
1200-talet sammanslöto sig i religiösa
föreningar av klosterkaraktär och utövade
kärleksverksamhet i form av fattig- och
sjukvård. De av dem inrättade försörj -
ningshemmen kallades heginhus, och sådana
finnas ännu i Belgien och Holland.
Bego’nia. Växtsläkte (fam. Begonia^ece),
över 400 arter, alla tropiska örter eller
buskar. Många arter odlas som
prydnadsväxter. Genom bastardering ha en mängd ofta
synnerligen vackra trädgårdsformer
framställts.
Begrepp. Inom logiken resultatet av en
tankeverksamhet, varigenom de väsentliga
kännetecknen i ett föreställningsinnehåll
sammanfattas till en ny allmännare
föreställning. »Triangel» är ett begrepp, såvida
jag bortser fr. alla oväsentliga egenskaper
(t. ex. liksidighet, rätvinklighet) och
endast fasthåller det objektiva och väsentliga
i alla tänkbara enskilda trianglar
(tresi-dighet, vinkelsumman = två räta).
Be’haim, M a r t i n, f. omkr. 1460, d. 15Ö7.
Tysk geograf och sjöfarare, som
förfärdigat den älsta jordglob, som finnes bevarad.
Behaviorism [bihejviori’sm] (eng.
heha-viour — beteende). En psykologisk
forskningsriktning, vilken förkastar alla försök
att beskriva själstillstånden eller
uppställa själsliga orsakssammanhang B.
inskränker sig alltså till att sammanställa å ena
sidan de yttre situationerna och deras
beståndsdelar (irritamentet eller stimulus),
å andra sidan individens beteende i dessa
situationer (reaktionen), för att så ernå
kännedom om huru det senare framgår ur
de förra. B. innebär en tillämpning på den
mänskliga psykologien av djurpsykologiens
metoder. Termen b. har präglats av
amerikanen John B. Watson, vars programskrift
»Behaviorism» utkommit i svensk
översättning (1924).
Befcemo’t (hebr. lehema’ = djur). Ett
flodhästliknande mytologiskt djur, som likt
Leviatan härskade över världen under
kaos (Job 40 kap. 10—19 v.).
Behista’n. En by i v. Persien, bekant för
en i dess närhet befintlig klippvägg med
märkliga inskrifter och reliefer fr.
500-talet f. Kr., vilka förhärliga den persiske
konungen Dareios I:s bragder. Inskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
